– Det är det roligaste jag gjort, utbrister Ingrid med ett leende innan hon börjar berätta om sitt sista projekt som körledare.
Från att från början varit tänkt som en lite mindre föreställning har Volund, som den heter, vuxit och involverar inte bara sång och musik utan även ett stråk av berättande och skådespel. Berättelsen har sin grund i den fornnordiska poetiska Eddan som kommer läsas upp samtidigt som kören gestaltar den.
– I grunden är den ganska mörk men den slutar ändå ljust. Att få låta en sådan berättelse och folkmusikdrama ta form och utveckla det på vårt sätt, det har varit otroligt, säger Ingrid.
Kören Cantabile som Ingrid jobbat med är, liksom henne själv, inte riktigt van vid att göra mer av föreställningar än att bara sjunga. Trots det verkar många tycka att det har varit en rolig utmaning.
– Det bästa har ju varit att arbeta så kreativt med någonting som är nytt för oss, säger Britt-Inger Kindstrand och får medhåll från körmedlemmarna Marika Sullivan, Janni Andersson och Maja Rönnlund Lind.
Anledningen till att Inger efter en lång musikalisk karriär valt sluta med körledandet är enligt henne själv det simpla faktum att hon inte blir yngre. Lusten finns fortfarande, men arbetet tar mer och mer energi ju äldre man blir.
– Nu känns det ändå som att jag får jag sluta när det är som allra roligast och låta yngre förmågor ta över. Men jag kommer såklart sakna det jättemycket.
Vad framtiden har att erbjuda är inte helt säkert än men musik i någon form kommer Inger alltid hålla på med om hon själv får bestämma.
– Som musiker går man aldrig riktigt i pension, det är något man håller på med från vaggan till graven. Jag kommer nog sjunga en del med mina flickor. Förut var det de som frågade mig om inte de fick vara med och sjunga, idag är det jag som frågar dem.
Höjdpunkten i karriären minns Ingrid fortfarande som när hon fick chansen att starta visskolan på Gamleby folkhögskola för 20 år sedan. Det var också med Visskolans elever som hon satte upp Volund 2014. Att sjunga själv tycker hon är visserligen roligt men inget slår känslan av att göra det tillsammans med andra.
På frågan om det finns något som skulle kunna locka henne tillbaka till körledarskapet säger Ingrid först bestämt nej.
– Fast det är en grej. På Gamlebys 750-års jubileum i vår hoppas jag att vi kan få göra om den här föreställningen. Men annars har jag bestämt mig för att nu är det bra.
Rättelse: I printversionen uppgav vi fel förnamn på Ingrid. Vi beklagar misstaget.