Livgivande sträng kvar längre

- Vi går tillbaka till det som gällt tidigare, men gör det nu på vetenskaplig grund. Det känns helt rätt att göra så som vi har lärt oss från början, säger barnmorskan Anita Malm.I dag sätter man, nästan så fort barnet kommit ut, klampar på navelsträngen så att blodflödet bryts. Det är för att kunna ta ett prov på navelsträngsblodet. Ett sådant prov måste tas inom två minuter för att ge ett rättvisande resultat.Nackdelen med den här rutinen, som tillämpas på de flesta sjukhus, är att man bebisen går miste om en del av det blodflöde som den annars skulle ha fått via navelsträngen under några minuter- Förr väntade man med att navla av tills pulsationen i navelsträngen slutat. Men sedan blev vi tvungna att göra det tidigare för att kunna ta provet, berättar Anita Malm.Provet mäter bland annat surhetsgraden i bebisens blod och ger en bild av hur den har haft det de sista tio minuterna i magen. Ett nog så viktigt syfte för att kunna sätta in snabba insatser om inte barnet verkar må bra.Men riskerna med att strypa flödet i navelsträngen för tidigt är bland annat att bebisen får en minskad blodvolym. För ett barn som väger tre kilo handlar det om nästan en deciliter blod vilket motsvarar 1,5-2 liter hos en vuxen person. Det kan leda till problem med bland annat blodbrist. Barnen går också miste om många viktiga stamceller som kan hindra sjukdomar längre fram i livet. Det finns också studier som visar att tidig avnavling ökar risken för hjärnblödning, framför allt hos för tidigt födda pojkar.De nya rutinerna innebär att barnet, när det precis kommit ut, ska ligga lägre än mamman under en halv minut. En barnmorska klämmer en kort stund åt navelsträngen med handen. Provet tas och därefter släpps flödet på igen. Barnet läggs på mammans mage.Sen avnavling kommer att tillämpas även på för tidigt födda barn, och vid kejsarsnitt. Men det är alltid barnets hälsa som avgör. Om barnet exempelvis är medtaget eller om navelsträngen är för kort kan personalen ändå bedöma att det finns skäl för tidig avnavlingDet finns studier som antyder att nyföddhetsgulsot är vanligare hos barn som avnavlats tidigt. Det är dock inte statistiskt säkerställt men enligt de rekommendationer som ett antal forskare kommit fram till, gör ändå osäkerheten att man ser ett ökat behov av utbildning kring så kallad nyföddhetsgulsot.

Livgivande sträng kvar längre

Sedan i måndags låter Västerviks sjukhus navelsträngen vara intakt längre på nyfödda barn. Det kan skydda barnet från sjukdomar längre fram i livet.