Blomsterlupin bekämpas genom att slå den innan den sätter frö, gärna flera gånger på en växtsäsong. Det går att gräva eller dra bort växten vid mindre förekomst. Finns spridd i hela Västerviks kommun.
Parkslide får lätt fäste på nya platser och är svår att bekämpa. Därför är det viktigare att den inte sprider sig till nya platser. Om det inte går att genomföra en spridningssäker bekämpning ska du avstå från att bekämpa. Vid exempelvis Reginelundsbryggorna finns det ett stort bestånd parkslide.
Svarthuvad snigel bekämpas genom att plocka upp och avliva dem. Snigelgiftet järnfosfat slår också mot andra snigelarter men fungerar troligtvis. Svarthuvad snigel är ett potentiellt skadedjur då det finns tecken på att den tränger undan andra snigelarter.
Jättebalsamin bekämpas genom att dra upp plantan tillsammans med hela rotsystemet. Gör det gärna tidigt på säsongen innan frökapslarna är mogna. Lägg avfallet i en sluten plastpåse.
Mink är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i skärgårdsmiljöer. Den utgör ett hot mot sjöfåglar, den tar ägg och dödar fåglar. Minken utgör även ett hot mot amfibier, små däggdjur, kräftor, musslor och fisk. Den som ser mink kan rapportera in det på Artdatabankens webbplats. Mink får jagas året om för att förebygga skador.
Vresrosen skuggar ut övrig vegetation och tränger därmed ut den inhemska växtligheten. Vresros är enklast att bekämpa när den fortfarande är liten. Den ska grävas upp med rötterna. Vresros som hittas i naturen kan rapporteras till www.invasivaarter.nu.
Kanadensisk gullris tenderar att invadera bland annat öppna sandrika och näringsfattiga torrängar där inhemska konkurrenssvaga växter annars ska växa. Hittas ett bestånd av arten kan du ta foto, notera platsen och rapportera in det till invasivaarter.nu.