Lisa lämnade den kommunala skolan
Vittramodellen ger mer pedagogisk frihet.
Lisa Heino började sin lärarbana i Västerviks kommun. Numera arbetar hon enligt Vittramodellen i Stockholm. Foto: Anders Liljegren
Foto:
- Jag kände mig helt kränkt. Utan ambitioner kan inte jag jobba som lärare, konstaterar Lisa Heino.
Hon är förvånad över hur politikerna verkade uppleva skolans verksamhet som en belastning snarare än en möjlighet.
- Jag kände att skolan hade oerhört låg prioritet här, och att skolan bara var ett nödvändigt ont. De verkade tycka att man var lite dum i huvudet om man var lärare. Men lärarna här sliter verkligen, och utan deras lojalitet hade det inte gått.
Efter ett år på Ludvigsborgsskolan valde hon att flytta från Västervik.
- Men det hade inget med Ludde att göra. Det är en bra skola.
Sedan ett halvår jobbar hon i stället som pedagog på L´Estradska friskolan i Stockholm. Skolan arbetar efter Vittramodellen.
- Modellen bygger på personlig utveckling, lära sig att lära och kunskap. De är tre lika viktiga delar i elevernas individuella utvecklingsplan.
Undervisningen delas in i perioder om sex veckor. Tre veckor används till olika projekt, som grundas på läroplansmålen. Övriga tre används till rena ämnesstudier. Undervisningen är målstyrd, ämnes- och åldersintegrerad.
- Så ska det ju enligt läroplanen vara i alla skolor. Men det fungerar inte i den kommunala skolan eftersom det ofta krockar med schematänkande och den gamla 40-minutersstrukturen.
Vittramodellen är individanpassad och eleverna tar ett stort eget ansvar för sin skolgång.
- Det här är inget unikt för Vittraskolorna, men vi tar stor hänsyn till hur eleverna bäst tar in kunskap. Inför varje läsår görs tester för att se vilken lärostil eleverna har. Är de praktiska, logiska, aktiva eller reflekterade?
- Utifrån dessa använder vi det sätt eleverna lär sig bäst på, och kan även utveckla de andra sidorna för att man ska bli så bred som möjligt.
Uttrycket "förbättrade livschanser" ska genomsyra undervisningen. Lisa Heino håller med om att begreppet livschans låter lite flummigt, men som pedagog vill hon kunna erbjuda metoder och diskussioner för att eleverna ska bli självmedvetna och förbereda dem inför samhällslivet. Det kan vara att ta reda på vilka situationer eleven mår bra i, eller hur de ska våga ta för sig mer.
- I kommunala skolor pratar man mest om elevers personlighet om det är problem. Men den psykiska biten är väldigt viktig.
Lärarna arbetar i arbetslag med olika ämnesansvar. Eleverna tränar sig hela tiden i att nå små och stora mål genom att göra egna veckoscheman. Täta utvärderingar är en förutsättning för att elever ska klara en skolgång med en lösare struktur.
- Vi följer hela tiden upp eleverna, och släpper dem inte. Det här arbetssättet kräver mer kontroll än en vanlig skola. De kan inte lalla runt utan att vi upptäcker det.
För Lisa Heinos egen del har Vittramodellen inneburit mer frihet att improvisera, men även fördelen att kunna följa eleverna hela tiden.
- Jag har blivit mer engagerad min undervisning. Det är jätteroligt att få arbeta på ett sätt som läroplanen egentligen går ut på.
Så jobbar vi med nyheter