Lattemammor prioriterar umgänge

Lattemammor är ett flitigt använt begrepp numera. Att bli kallad lattemamma är för somliga en komplimang, medan andra ser det som ett skällsord. I storstäderna hör hon sedan något decennium till stadsbilden. Numera är hon en vanlig syn även i Västervik. Vem är då denna omtalade "lattemamma" kan man undra? Förmodligen är hon helt enkelt den moderna mamman, det vill säga den föräldralediga mamman a la 2000-talet. I stället för att hålla sig i hemmets lugna vrå med sin bebis tar hon barnet med sig ut på stan, shoppar och träffar andra föräldralediga mammor. När man googlar på ordet lattemammor inser man att begreppet väcker starka känslor. Synpunkterna kring fenomenet är många och högst varierande. Belackarna hävdar bland annat att lattemammorna hämmar barnens motoriska utveckling. De menar att i stället för att göra motoriska övningar med barnen, tillbringar de en massa tid på café med väninnorna medan barnen ligger nedbäddade i vagnen. Andra anser att det är bra att mammorna inte stänger in sig i hemmet utan ger sig ut i offentligheten och träffar andra vuxna. VT stämde möte med småbarnsmammorna Anna Wiström, Ida Nylén, Maria Karlsson och Jennie Dacke för att höra hur de ser på begreppet. De fyra träffades i en mammagrupp för drygt ett år sedan, fattade tycke för varandra, och har umgåtts allt sedan dess. De första månaderna sågs de ofta på caféer och restauranger ute på stan men nu börjar barnen, som hunnit bli elva månader gamla, att bli lite för stora för att det ska fungera. - Nu ses vi oftast hemma hos varandra där barnen kan leka på golvet, säger Anna Wiström. Innebörden av begreppet lattemammor tolkar de positivt. - Det är stimulerande både för barnen och för oss att ses. Att träffarna på stan skulle hämma barnens utveckling är struntprat, menar de. - Självklart sätter man alltid barnens behov och vilja i första hand. Man sitter heller inga långa stunder på café, max någon timme eller så. Med andra ord finns det gott om tid till att göra annat och att vara aktiv, säger Jennie Dacke. Hon är sjukgymnast till yrket och berättar att hon startat mamma/barn-gympa i Västervik där såväl bebisarna som deras mammor ges tillfälle till motoriska övningar. Kan man dela in mammor i olika kategorier, såsom exempelvis lattemamman och öppna förskolan-mamman?
- Ja, det kan man nog men man kan också vara båda delarna. Det är vi, säger Ida Nylén. Har ni stött på fördomar om den så kallade lattemamman?
- Ja, somliga verkar tro att man inte gör annat än dricker kaffe dagarna i ända. Det är en konstig och felaktig bild, säger Ida. Vad utmärker er mamma-generation om ni jämför er med era mödrar?
- Våra mammor umgicks nog inte så mycket med andra mammalediga. Det var nog en utbredd uppfattning då att man skulle hålla sig hemma med små barn. Vi väljer att umgås. Har dagens småbarnsmammor mer tid över för umgänge?
- Nej, det handlar nog om att vi prioriterar annorlunda. Vi lever också i ett effektivare samhälle. Man är van vid ett stressigt tempo och att göra vardagssysslor snabbt. - Men vi har inte samma ordning hemma som våra mammor hade. Vi har inte det kravet på oss. Samhället är mer jämställt i dag och ansvaret för hemmet vilar inte bara på kvinnan. Att lägga tid på att safta och sylta är det nog inte många som väljer i dag, säger Maria Karlsson. Hur umgås ni?
- Förutom att vi fikar och lunchar i hop tar vi långpromenader och ibland ses vi på Öppna förskolan. Ofta utvecklas det till att vi tillbringar heldagar tillsammans. - Mitt sociala liv har faktiskt blivit mer intensivt nu sedan jag blev mamma, säger Maria.

Lattemammor prioriterar umgänge

Städning kommer långt ner på prioriteringslistan. Det är viktigare att umgås med vänner. Men barnens behov kommer alltid i främsta rummet. Det berättar fyra lattemammor som VT träffade på stan.