Lärorik resa till Makedonien
När Jugoslavien föll samman krympte marknaden från 29 miljoner till två miljoner människor. Jordbruket i Makedonien genomgår en tuff omställning, men ljusglimtar finns. Det fick Gertrud Larsson från Källsberg, Blackstad, erfara när hon reste med LRF till Balkanlandet.
Framsteg. En nybyggd ladugård för 25 kor var en av de positiva tecknen på resan till Makedonien. Foto: Gertrud Larsson
Foto:
Syftet med stödet till lantbruksutvecklingen är att bekämpa fattigdomen och att stödja landet i dess närmande till EU. LRF ska hjälpa till med uppbyggnaden av en demokratisk bondeorganisation. Att överbrygga motsättningarna mellan de etniska grupperna makedonier och minoriteten albaner är också ett viktigt mål.
Gertrud Larsson har mångårig erfarenhet och kunskaper från svensk bondekooperation.
- Frågan ställdes på årsmötet i lokalavdelningen förra året om någon ville följa med på den här resan och jag nappade direkt. Då hade vi besök av en grupp från Makedonien som var här för att studera hur våra lokalavdelningar fungerar på ett demokratiskt sätt.
- Det blev en mycket intressant resa där vi besökte jordbrukare med flera olika inriktningar. Vi fick lära oss att jordbruken i Makedonien är av mycket varierande storlek, från två hektar till 2 000 hektar. Kor och får är de viktigaste djurslagen och det som odlas är majs, spannmål, tobak, vin och grönsaker.
- Det som till stor del har slagit undan benen för lantbrukarna har att göra med den stora omvälvningen på Balkan i samband med Jugoslaviens sönderfall. Tidigare hade man en marknad på 29 miljoner invånare där man kunde avsätta sina produkter, den har nu krympt till de två miljoner som utgör landets egen befolkning.
Ett annat stort problem är att man inte vet vem som äger vilken mark. Det får till följd att den som vill investera inte kan låna i bank med marken som säkerhet. Man tvingas vända sig till utländska banker och betala en ränta på 20 procent.
Här har Sida i samarbete med världsbanken startat ett projekt för att upprätta ett modernt fastighetsregister. Sida har också bidragit till att inrätta garantifonder där små och medelstora företag kan få krediter. Den har hittills gett runt tusen nya arbetstillfällen, varav hälften gått till kvinnor.
Det är inte bara lagar som reglerar markägandet som saknas, övrig lagstiftning inom jordbruket är också bristfällig, berättar Gertrud.
- Några lagar om djurhållning eller om miljöhänsyn i likhet med våra existerar inte . Det finns inte heller några som helst register över var djuren kommer ifrån.
Ett särskilt minnesvärt besök gjorde gruppen hos en fårbonde högt upp i bergen i södra delen av landet.
- Han hade runt 2 500 får och 150 getter. Han hade delat upp sina får i grupper, efter produktion. När de lammat mjölkade han tre gånger per dag under tvåmånader, mjölken gick till osttillverkning. Sedan drevs fåren upp i bergen på bete. Där vaktades flocken av en herde som med hjälp av fem-tio hundar och ett skjutvapen hade som främsta uppgift att hålla vargarna på avstånd. Den här bonden hade varit med till Sverige på studiebesök och hamnat på ett LRF-möte i Dalarna där upprördheten var stor över att en bonde fått ett får rivet av varg. Den makedonske bonden miste flera hundra lamm varje år, men fick ändå inte, som sin svenske kollega, ersättning av staten. Inte underligt att han ställde sig lite frågande.
Huruvida det blir någon fortsättning på utbytet mellan Sverige och Makedonien är ännu inte klart, men projektet anses från Sida som lyckat och ett bra exempel på hjälp till självhjälp.
Så jobbar vi med nyheter