Ett politiskt verktyg som kan påverka skolsegregation är hur upptagningsområdena utformas. På sistone har frågan om upptagningsområden aktualiserats och debatterats gällande Marieborgsskolans sexor, och deras flytt till Ludvigsborgsskolan, nu när Ellen Key-skolan inte har plats.
Det säger Margareta Wester, förtroendevald i Lärarförbundet i Västervik. Själv jobbar hon på introduktionsprogrammen i Västervik.
Vi möter Margareta, och Lärarförbundets lokala ordförande Anqi Åström, i Lärarförbundets lokaler i Västervik. Anqi jobbar själv på Ludvigsborgsskolans högstadium.
– Det handlar om att ge barnen samma livschanser oavsett vilken skola de går på, det är ju ett jätteuppdrag skolan har, säger Åström.
Enligt Skolverket ökar skolsegregationen i Sverige, vilket betyder att barn alltmer går i skolor där elevernas familjebakgrunder liknar varandra.
Skolan har ett uppdrag att kompensera för olika förutsättningar. Ett uppdrag som är extra viktigt för barn i socioekonomiskt svaga områden.
Här är det fria skolvalet omdebatterat. Det innebär å ena sidan att elever från resurssvaga områden kan söka sig till andra skolor än den närmsta. Å andra sidan pekar studier på att det främst är elever med bättre socioekonomiska förutsättningar som använder sig av det fria skolvalet. Lärarförbundet är opartiska.
– Min devis är att grundskolan är bland det finaste vi har i Sverige. Alla barn får möjlighet att träffa alla sorters människor. Senare i livet väljer man sina sammanhang, men i grundskolan gör man ju inte det, säger Åström.
Skolan har också ett demokratiskt uppdrag, att motverka ett ”vi och dom”-tänk, vilket blir svårare när elever inte får möta andra barn med olika bakgrunder.
– Det är jätteviktigt att elever får träffa elever med annan bakgrund. När segregationen har gått så långt att det blir ett ”vi och dom”-tänk blir det svårjobbat. Det motverkar vi ända från förskolan, berättar Åström.
Vad kan politikerna göra?
– Politikerna har ett jätteansvar här, säger Åström.
Ett politiskt verktyg att utforma upptagningsområden. På sistone har frågan om upptagningsområden aktualiserats och debatterats gällande Marieborgsskolans sexor, och deras flytt till Ludde.
Åström berättar om den skolan som tidigare hette Karstorpsskolan, och idag är Älvdansens förskola. Upptagningsområdet sträckte sig från Markörområdet till det då relativt nybyggda Kvännarområdet.
– Det var ju en bra blandning i elevsammansättningen. Sen ändrade man upptagningsområdet.
Hon tillägger sedan:
– Det viktiga är att göra politikerna medvetna om hur det ser ut idag, för att de ska kunna sätta in lämpliga åtgärder.
Det handlar om att ge barnen samma livschanser oavsett vilken skola de går på, det är ju ett jätteuppdrag skolan har", säger Anqi Åström, ordförande för Lärarförbundet i Västervik.
En färsk rapport från Delegationen för migration (Delmi) visar att den urvalsstrategi som bäst motverkade skolsegregation i Botkyrka var reserverade platser utifrån grannskapets sammansättning, alltså en form av kvotering. Det minskade segregationen med 20 procent jämfört med närhetsprincipen. Näst bäst var ett lottningssystem.
Den nya skolministern, Lina Axelsson Kihlbom (S) har nyligen gett Skolinspektionen i uppdrag att redovisa vad skolhuvudmännen, kommunala och fristående, gör för att minska segregationen. I mitten av december säger hon till TT att hon tror att lokalpolitiken har svårt att föra dialogen kring segregationens negativa effekter.
– Att säga till människor att “nu ska vi blanda elever” skapar rädsla. "Måste mitt barn byta skola?" Men det är inte det vi säger. Utan vi vill egentligen bara att man ska ha en plan för hur man gör och hur man minskar de negativa effekterna, säger Axelsson Kihlbom till TT. Senast 1 november 2022 ska Skolinspektionens uppdrag redovisas.
Margareta Wester berättar om hur elever med stor potential trots allt kan tappa kraft. "Men sedan händer tuffa situationer, som gör att de får frånvaro eller inte hinner med, och förmågan får inte blomma ut." Arkivbild.
Socioekonomiska skillnader märks på olika sätt, i Västerviks skolor. Till exempel i snacket om statussymboler, som mobiltelefoner och märkeskläder.
– Där måste vi jobba för att visa att en människas värde inte sitter i vilket märke du har på dina kläder, säger Åström.
Till viss del märks det också i attityderna till lärandet.
– Kommer du från en högutbildad familj har du en annan respekt för utbildning. En annan förståelse för hur viktigt det är, säger Åström.
Även Delmos framhåller att nätverk är normbildande. Alltså att de förebilder eleverna ser i sin vardag, och vilka kompisar de möter i skolan, påverkar deras attityder till lärande och bilden av hur det framtida vuxenlivet ser ut.
Åström poängterar dock att det inte är skolans mål att alla ska bli akademiker.
– Det skulle bli ett väldigt tråkigt samhälle.
– Å andra sidan, om någon är mer estetiskt eller praktiskt lagt, så kanske det inte premieras i en högutbildad familj. Det går år båda hållen, säger Wester.
Wester berättar om de elever hon möter, som exempelvis kan ha en väldigt bra förmåga att läsa och hantera text.
– Men sedan händer tuffa situationer, som gör att de får frånvaro eller inte hinner med, och förmågan får inte blomma ut.
"Det handlar om att ge barnen samma livschanser oavsett vilken skola de går på, det är ju ett jätteuppdrag skolan har", säger Anqi Åström, ordförande för Lärarförbundet i Västervik.
Vi kunde nyligen läsa om en forskare från Uppsala universitet som har kommit fram till att elever med höga betyg oftast har föräldrar med akademisk bakgrund. Vad tänker ni om det?
– Så är det ju. Det handlar ju om studieteknik, och den hjälp man kan få hemma. Och med tanke på hur kunskapskraven i skolan utvecklats så gäller det att hänga med. Om eleverna inte har uppbackning hemifrån… Då är det inte lätt att få de högsta betygen, säger Åström.
Både Wester och Åström ser att det är särskilt i högstadiet som stödet hemifrån är viktigt. I låg- och mellanstadiet finns ofta en naturlig glädje i lärandet. Och på gymnasiet börjar eleverna förstå allvaret i utbildningen.
– Men mer resurser borde faktiskt läggas i förskolan och i lågstadiet. Tänk hur mycket vi samhällsekonomiskt skulle tjäna på att elever får bättre förutsättningar, säger Wester.
– Det måste satsas tidigare, säger de, i kör.
Andelen unga som varken arbetar eller studerar är störst i de områden som har socioekonomiska utmaningar. I områden med goda förutsättningar är också chansen större att eleverna slutför gymnasiet inom tre år.
Det kan låta tungt. Och svårt. Och mörkt. Men det finns ljusa sidor också. I Västervik är skillnaderna mindre än i storstadsregionerna. Och grundskolechef Ewa Myrhén får beröm för hennes tydlighet om att skolan ska vara avgiftsfri.
En plats där elevers olika livsvillkor kan märkas tydligt är friluftsdagar.
– Det får aldrig bli en diskussion över vem som har bäst matsäck eller fika med sig, säger Wester, och fortsätter:
– Men det här är ju inget som lärs ut på lärarutbildningen. Det skulle jag gärna vilja se. Man pratar lite om det socioekonomiska, men inte hur man rent praktiskt ska göra för att kompensera det, säger hon.