Det är mycket som blir bättre i skolan. Fler lärare utbildas, personaltätheten ökar och resultaten blir bättre i flera undersökningar. Läraryrket håller på att uppvärderas och lönerna stiger. För första gången på många år blir fler elever behöriga till gymnasiet, i alla fall om gruppen flyktingar räknas bort.
Men bilden är spretig. Det finns mycket som inte är bra. Allt fler som utbildar sig till lärare hoppar av, ojämlikheten bland grundskolans elever ökar och bara tre av fyra gymnasieelever tar examen efter tre år. Lärarbristen är så allvarlig att det är en lärarkris.
– Det räcker inte med att bygga ut lärarutbildningen. Skulle vi bara göra det, skulle var tredje gymnasieelev i vissa regioner behöva bli lärare. Så stor är bristen, säger Gustav Fridolin som på fredagen besökte Västervik.
– Alltså måste vi hitta andra lösningar också. Bland annat skapa fler vägar in i yrket.
När Gustav Fridolin på lunchen träffade elever i nian på Ludvigsborgsskolan handlade frågorna bland annat om idrott i skolan, klimatförändringen, lärarnas löner, frånvarande elever och Donald Trump. Och just lärarbristen. Isak Eklöv och Johan Larsson berättade att de i genomsnitt fått en ny lärare i varje ämne under högstadiet. Plus vikarier.
Det skapar problem både för dem och lärarna.
– Vi har fått byta många gånger. Det tar tid för oss att lära känna läraren och för läraren att lära känna oss. Det är dåligt. I matte fick vi till exempel jobba på fel nivå när en ny lärare inte visste hur långt vi hade kommit, säger Johan Larsson.
Gustav Fridolin, själv utbildad folkhögskolelärare, nickar och håller med.
– Visst, jag förstår det. Sverige har utbildat alldeles för få lärare under lång tid. Men det ändrar vi på nu. Det är också ett problem att så många lärare slutat vara lärare, helt bytt yrke eller kanske blivit chefer. Det försöker vi komma tillrätta med genom att höja lönerna och höja statusen i läraryrket.
Om tio år hoppas Gustav Fridolin att lärarbristen ska vara borta. Målet, som han definierar det, är att alla elever ska ha behöriga lärare alternativt lärare som är under utbildning till behörighet. Då, men först då, har samhället lyckats.
Grundutbildningen av lärare byggs för närvarande ut med 2 300 platser, och regeringen har avsatt pengar för ytterligare 3 600 platser på lärar- och förskollärarlinjerna de kommande åren. Gustav Fridolin utesluter inte att utbyggnaden kan bli ännu större om några år. Intresset för läraryrket har ökat kraftigt, och högskolorna bedömer att utbildningens kvalitet kan bibehållas.
Men det räcker ändå inte.
– Vi vill också göra det lättare att gå från ett annat yrke till att jobba som lärare. Därför bygger vi ut också den utbildningen, en kompletterande pedagogisk utbildning, säger Fridolin.
Hur ska ni få fler att stanna i läraryrket?
– Då handlar det om två saker: lön och arbetsmiljö. En lärare ska kunna räkna med en vettig löneutveckling under sin karriär, han eller hon ska inte behöva byta arbete för att få mer betalt. Och arbetsmiljön måste vara sådan att lärarna har förutsättningar att verkligen jobba som lärare och inte slitas ut.
Den viktigaste punkten under mötet i Västervik var en diskussion om hur fler elever ska bli behöriga till gymnasiet. Det är dels ett övergripande mål för den svenska skolan, dels något som skulle förbättra resultaten generellt. Resultaten för de svagaste och starkaste elevgrupperna hänger ihop – om de med sämst resultat höjer sig gör också de med bäst resultat det.
Det finns också ett tredje, mänskligt, skäl att minska gruppen obehöriga.
– Enligt statistiken går en tredjedel av de obehöriga ut i ett livslångt utanförskap. Det ska vi förhindra, säger Gustav Fridolin.