I somras besökte Kalmar läns museums antikvarie Magdalena Jonsson och byggnadsantikvarie Jan Westergren Spårö båk.
– Själva poängen med hela båken är att den ska synas. Och det är viktigt att den syns även när man färdas genom Spårö sund, på nära håll, säger Kalmar läns museums antikvarie Magdalena Jonsson som besökte Spårö båk tillsammans med byggnadsantikvarien Jan Westergren i somras.
Syftet med besöket på Spårö var att samla ihop material till en ny vård- och underhållsplan för båken.
De två antikvarierna skriver i vård- och underhållsplanen att det är viktigt att Spårö båk syns på både långt och kort avstånd. Nybyggnationer i närheten skulle konkurrera om uppmärksamheten, menar de.
Ni skriver att högre bebyggelse är olämplig på ett visst avstånd från båken, exempelvis på Grönö. Vilket avstånd handlar det om?
– Det där är något som man får bedöma om frågan skulle komma upp. Det är klart att det inte är några problem att bygga nya sommarstugor på Grönö. Men om någon skulle få för sig att börja bygga ett tiovåningshus på Grönö, då skulle vi ha lite synpunkter på det, säger Magdalena Jonsson.
Därför föreslår Magdalena Jonsson och Jan Westergren att båken får ett cirkelformat skyddsområde som bör sträcka sig ungefär 38 meter ut från båken, med en diameter på cirka 75 meter. Inom skyddsområdet ska båken alltså vara fredad från både nybyggnation och växtlighet, förtydligar Magdalena Jonsson.
– Vi kom också fram till att Spårö båk, som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, borde få ett utökat skydd även invändigt, trots att båken brann 1925 och att inredningen är förhållandevis ny.
En blixt slog nämligen ner i Spårö båk i september 1925 och båken eldhärjades. Skadorna blev så omfattande att båken blev förstörd och behövde repareras såväl utvändigt som invändigt. Trots att båken inte användes längre vid den här tiden byggdes våningsplan och rum med sängar och skåp. Enligt Magdalena Jonsson tyder detta på att båken fortfarande ansågs viktig.
I den nya vård- och underhållsplanen finns en grundlig inventering av båkens skick. Bland annat påpekar antikvarierna att båkens takfot är skadad, vilket gör att fåglar kan ta sig in i byggnaden. Det är något som behöver åtgärdas akut, skriver de.
I vård- och underhållsplanen finns också båkens historia nedtecknad. Det visar sig att Spårö fick bofast befolkning först i samband med att det byggdes en fyr på ön år 1884. De första som bosatte sig på ön var fyrmästare Johan Magnus Andersson samt fyrvaktare Gustaf Jonsson med fru och fyra söner.
Efter branden 1925 reparerades Spårö båk och inreddes med våningsplan och rum med sängar, skåp och kaminer.
Antikvarie Magdalena Jonsson på Kalmar läns museum. Bilden är en arkivbild.
Högst upp i Spårö båk.