Länsjaktvårdaren kritisk till älgtilldelningen

Särskilt kritisk är han till att små markägare tilldelas älgar. Det krävs bara en jaktmark på 5 hektar för att bli tilldelad en så kallad B-licens. Den möjligheten kommer att finnas kvar också i det beslut som länsstyrelsen nyligen tagit om regler för årets älgjakt.
? Man kan räkna med att det tar 100 år för en så liten jaktmark som 5 hektar att producera en älg och ändå har de rätt att skjuta en varje år. Förra året skjöts 95 älgar i länet med sådan licens. Ofta skjuts de i gryningen under första dagen och inte sällan har de ett äpple i mungipan, det gäller ju för jägarna att locka till sig älgarna från större grannmarker. Men det är inte jägarna som gör fel, utan att vi har ett älgförvaltningssystem som inte är grundat på vad marken producerar.

För att få fram avskjutningsregler som är mer anpassade till produktionen har regeringen satt till en utredning som skulle varit klar i augusti förra året, men som har blivit försenad. Markägare, skogsindustrin och jägarna har lämnat förslag till utredaren att någon form av viltförvaltningsområden vore en bättre lösning än den nuvarande. Då skulle de områden som är för små för att producera egna älgar bli utan licens.
Länsstyrelsen har fattat beslut om allmänna råd inför 2007- 2008 års älgjakt. Jakttiden för Ä-licensområden och A-licensområden omfattar tiden 8 oktober till 31 januari. Under tiden 17 december till 31 januari får dock endast årskalv skjutas inom A-licensområden. Jakttiden för B-licensområden omfattar endast tiden 8 oktober till 12 oktober. Länsstyrelsen ger följande rekommendationer för vilka djur som ska skjutas: inom samtliga områden sparas tjurar med upp till fyra taggar, inom Ä-områden fredas vuxna hondjur under tiden 22 oktober till 31 januari, när hondjur jagas sparas den ena av eventuella tvillingkalvar och kalvar fälls alltid före kon.

Tillgången på älg inför årets jakt tror Bengt Andersson är något större än tidigare år.
? Det märks en stabilisering som vi hoppas håller i sig, mycket beror den på följderna efter stormen 1995. Den tallskog som planterades efter den har nu nått, för älgen, smaklig ålder. Samma effekt kan vi se fram emot om några år när skogen som Gudrun fällde ska återplanteras. Tyvärr uppstår här som alltid ett problem för skogsbruket som får större och större problem att få upp tallplantor till färdiga träd. I framtiden får vi nog tänka oss någon form av utfodring för att rädda värdefull skog, tror Bengt Anderson.
Hans rekommendation när det gäller vilka djur som ska skjutas för att ge bästa älgstam i framtiden är helt klar:
? 60 procent av de djur som skjuts bör vara kalvar. Då gynnas både älgstammen och det blir mindre vinterbetesskador på skogen.

Länsjaktvårdaren kritisk till älgtilldelningen

? Det finns inte en jaktpolitik värd namnet i vårt land, säger länsjaktvårdaren Bengt Andersson.