Landstinget vet inte hur man ska klara nya regler
Trots att EU:s arbetsdirektiv och en ny arbetstidslag börjar gälla i Sverige om mindre än två månader vet landstinget i Kalmar län ännu inte vilka konsekvenserna blir. Ett intensivt arbete pågår för att förbereda verksamheterna inför förändringen.
Reglerna gäller inom alla branscher, men särskilt sjukvårds- och omsorgspersonal i kommuner och landsting påverkas av den nya lagen på grund av jour och schemaläggning.
Och konsekvenserna kan bli stora. Varningar har kommit om att stora personalförstärkningar krävs för att klara de nya reglerna, som bland annat innebär att dygnsvilan måste vara minst elva timmar under en 24-timmarsperiod, att möjligheten att anställda har jour utan att det räknas som arbetstid tas bort och att den genomsnittliga veckoarbetstiden inte får vara mer än 48 timmar under en period av fyra månader.
I mitten av oktober gick verksamhetschefen Bengt Lundin på röntgenavdelningen på Västerviks sjukhus ut i en artikel i VT och varnade för att hela sjukhuset var hotat som akutsjukhus om hans avdelning inte fick personalförstärkning.
Och inför valet blev en föreslagen neddragning av ambulansverksamheten i Gamleby till följd av de nya reglerna en omdiskuterad fråga.
När VT gjorde en rundringning i oktober blev svaret från ansvariga inom landstinget att det då ännu var för tidigt att säga vilka konsekvenserna slutligen blir av den nya lagen. "Vi arbetar med frågan", var ett återkommande svar.
Det svaret upprepas nu, med mindre än två månader till de nya reglerna måste införas.
- Det förs diskussioner överallt, i alla verksamheter. Vi jobbar för fullt med frågan, säger landstingets personalchef Håkan Petersson.
- Vi jobbar intensivt med frågan, men kan ännu inte ge några besked vad reglerna får för konsekvenser, säger Bengt Wallin, chef på Västerviks sjukhus.
Men nu ökar kritiken mot landstingen i Sverige för att frågan ännu inte är löst. I en debattartikel publicerad förra veckan anklagar ordföranden i Sveriges läkarförbund Eva Nilsson Bågenholm landstingen för att inte ta frågan på tillräckligt allvar.
- Den 1 januari riskerar kaos att utbryta i sjukvården i Sverige och många sjuka kommer inte att få den vård de behöver. Om detta sker bär sjukvårdens makthavare, Sveriges Kommuner och Landsting och de enskilda landstingen, ett mycket tungt ansvar, skriver Eva Nilsson Bågenholm.
Men enligt Håkan Petersson har landstingen länge varit bakbundna och inte kunnat påbörja arbetet tidigare.
- Vi har saknat direktiv uppifrån om vad som gäller. Fortfarande är olika parter oense i frågan, och senast förra veckan lyckades inte ministrarna i EU komma överens om vad som ska gälla. Vi trodde länge att en förändring skulle ske, säger Håkan Petersson.
- Tidigare har det inte funnits förutsättningar för att lösa den här frågan. Vi hoppas vi ska kunna följa reglerna fullt ut, men hur vi ska lyckas med det vet vi ännu inte. Det här är bland de svåraste frågorna jag har råkat ut för, säger Bengt Wallin.
Så jobbar vi med nyheter