Det ska sägas från start. Allan Widman har en lång historia som Natoförespråkare.
Han har 20 år som liberal riksdagsman bakom sig, och var partiets talesperson i försvarsfrågor.
– Det finns ingen annan enskild åtgärd Sverige kunde vidta som stärker vår nationella säkerhet lika mycket som ett Natomedlemskap. Vi är ett litet land geopolitiskt. Vi är tio miljoner. Ryssland är 145 miljoner och förfogar över världens största kärnvapenarsenal. Det har varit uppenbart att vi inte klarar oss på egen hand i den värld som tornar fram, säger han.
Med tanke på att vi är ett litet land. Hade det inte funnits en möjlighet att flyga under radarn genom att ställa sig utanför. Då hade vi inte varit ett hot mot någon...
– Än i dag finns det ryska soldater kvar i Moldavien. Det har inte hjälpt att vara ett litet land. Detsamma för Georgien, svarar Allan Widman.
Hur kan Kalmar län och Västerviks kommun påverkas av medlemskapet? Allan Widman säger att sydöstra Sverige har ett strategiskt viktigt läge. Det är inte otroligt att vi framtiden kan få se både svenska och utländska förband öva här oftare.
Under de senaste dagarna har flera militära forskare gjort analysen att Sverige framförallt är intressant som ett genomfartsland vid en krissituation. Militära resurser skeppas in västerifrån, färdas tvärs över landet vidare mot Gotland eller Baltikum.
Det kan handla om mycket tungt gods som ska transporteras snabbt.
– När vi talar om transporter av militära förband och mycket tung materiel som stridsvagnar, stridsfordon och artelleri så är det i första hand inte ett arbete för lastbilar utan för järnväg och fartyg.
Han pekar på att Nato har infrastruktur fonder för att stärka möjligheterna till militär förflyttning. Där kommer Sverige att göra ansökningar.
Det kan låta som att det öppnar möjligheter för Tjustbanan, men vilka är chanserna? Det finns andra större sträckor som konkurrerar. I riksmedierna har till exempel en annan ost-västlig järnvägssträcka pekats ut som viktig: Malmbanan mellan Narvik och Boden. Allan Widman är ändå optimistisk för länets del.
– Som jag sade så har länet ett strategiskt viktigt läge. Jag tror att omvärldssituationen kommer att tvinga oss att tänka inte bara på var det finns mycket människor utan var det finns viktiga transportbehov när vi bygger infrastruktur.
En sida av alliansfriheten har varit att Sverige ensamt kunnat sätta ribban för nivån på sin beredskap.
– Nu kommer andra att bedöma våra förmågor. Det tror jag kommer att leda till högre krav och ett mer relevant totalförsvar. Det vill säga både civil och militärt, säger Allan Widman
Omtalat redan nu är kraven på försvarsbudgeten. Där har Sverige kommit upp i Natos minimirekommendation, men det är inte bara den militära beredskapen som behöver höjas enligt Widman.
– Under kalla kriget var det militära försvaret så gott som självförsörjande, med egna bränsledepåer, egna fältsjukhus, egen livsmedelsförsörjning och så vidare. I dag har man inte det utan det är upp till samhället att stötta försvarsmakten i händelse av höjd beredskap.
Framöver tror Allan Wiman att vi kommer att få se allt fler svenskar som får en krigsplacering. Både militära och civila placeringar.
När det gäller Västerviks kommun pekar han på att vi har två företag i företagsindustrin som kan påverkas positivt att medlemskapet: Sabb Barracuda och Westbay Solutions.
Kan medlemskapet innebära nya affärsmöjligheter?
– Tveklöst ja, både till följd av Natomedlemskapet och den onda situation som råder så kommer försvarsindustrin att vara fullt sysselsatt under överskådlig tid framöver.
Däremot tror han inte på att Västervik eller andra kommuner ska sikta in sig på att försöka få en Natobas till kommunen. Andra kommuner i landet har gjort sådana framstötar. Allan Widman tycker sig se en trend där inte minst USA drar bort den fasta bemanningen på Natomark. Utvecklingen går istället mot att snabbt kunna få resurser snabbt på plats där de behövs när de behövs.
I debatten har cybersäkerheten pekats ut som ett riskområde. De senaste månaderna har flera uppmärksammade attacker mot mål i Sverige inträffat.
Kan den risken öka ännu mer med ett medlemskap?
– Kanske, men det finns ett utvecklat samarbete i Nato mot hackerattacker. Det finns ett särskilt cybersäkerhetscentrum i Baltikum. Det kom till efter att just de baltiska länderna utsattes för många hackerattacker för tio år sedan, svarar Allan Widman.