– Vi är kritiska mot att man försöker ändra spelreglerna nu bara för att det är tuffa tider, förklarar Erik Stomrud.
Stridsfrågan handlar om hur mycket regionen räknar med att kostnaderna kommer öka de kommande åren.
När regionen beräknar kostnadsökningar använder de verktyget Landstingsprisindexr, som har tagits fram av Sveriges kommuner och Regioner (SKR).
När regionen tidigare år använt indexet har de räknat med ökade pensionskostnader, enligt Stomrud. I S-C-V-majoritetens budgetförslag är pensionsökningen nu borträknad.
– En lägre förväntad kostnadsökning är i praktiken en indirekt besparing, säger Stomrud.
Läkarföreningen kallar detta en "dold besparing" på 3 procent. I pengar blir det 25 miljoner för primärvården, och 97 miljoner för hälso- och sjukvården, alltså sjukhusen.
– Enligt vår mening försöker man dölja att man ska göra en besparing. När man inte är tydlig med en besparing hjälper man ju inte heller verksamheterna veta vad som ska prioriteras, och vad som ska skjutas på framtiden. Risken finns att vi står där om ett halvår och märker att det inte finns täckning för kostnaderna och behöver "panikspara", säger Stomrud.
Läkarföreningen tror också att regionen riskerar att göra sig skyldiga till avtalsbrott.
– Vi menar att de inte kan ändra förutsättningarna, bara för att det är tufft nu, säger Stormud. Även om regionen har få privata utförare ser Stomrud att regionen riskerar att förlora sin legitimitet som förhandlingspart.
– Det är otroligt viktigt att regionen som förhandlingspart är förutsägbar. Annars kan det leda till att privata utförare inte vill etablera sig här.
Region Kalmar har 40 vårdcentraler, privata och offentliga. Vi har tre sjukhus. Vad innebär en besparing på 25 respektive 97 miljoner?
– I primärvården får vi varje år ett större uppdrag utan att personal eller ersättning ökar, så det är klart att det får stor påverkan på att kunna ge kontinuitet för patienter, vilket är det mest kostnadseffektiva vi kan göra.
– På sjukhusen är risken att det blir färre vårdplatser och att patienter kommer behöva prioriteras hårdare på akuten. Då är risken att patienter som behöver vård inte kommer få det. Det kommer också leda till en otroligt stor etisk stress för all personal som ska göra de här hårda prioriteringarna.