Lägre hastigheter med kameror

Nu står det helt klart. Vägkameror har effekt. De sänker hastigheten och minskar antalet döda i trafiken.
Det visar en ny studie från Väg- och transportforskningsinstitutet.
Har du sett en vägkamera någon gång? Du kommer snart att se flera. Nya digitala vägkameror är på väg och Vägverket funderar för fullt på var och med vilka intervaller kameror ska placeras ut.
Nu finns nämligen ingen tvekan om kamerornas effekt längre.
- De är ett effektivt sätt att komma tillrätta med viss trafikproblem. Vi vet kanske inte exakt hur stor effekten blir på lång sikt, men vi vet att det definitivt blir en påtaglig effekt, säger Jörgen Larsson som är forskare på VTI.

Försöksverksamheten med vägkameror började sommaren 2001 och vid utgången av 2003 fanns det sammanlagt 30 vägavsnitt som övervakades. Totalt handlade det om 50 mil väg och 225 kameraskåp.
Sedan dess har utbyggnaden fortsatt och i dag övervakas totalt 90 mil med vägkameror.
Den undersökning som VTI gjort omfattar 18 vägavsnitt under åren 2002 och 2003. Man har bara valt sträckor som fick kameror innan våren 2003.
- Materialet är för litet för att vi ska kunna uttala oss i exakt statistiskt säkerställda siffror. Däremot vet vi att effekten är statistiskt säker.

Det är framför allt på två områden man är säker:
Farten minskar.
Antalet döda minskar.
- Det hänger så klart samman. Om man kan sänka hastigheten så minskar de allvarligaste olyckorna. Det är de höga farterna som ligger bakom dödsolyckorna, säger Jörgen Larsson.
På 90-vägar har farterna generellt sjunkit med 8 kilometer i timmen vid kameraskåpen och 4-5 kilometer mellan dem.
- Vi misstänkte att man skulle kunna få en kängurueffekt med kamerorna, alltså att folk bromsar in hastigt vid skåpen och sedan gasar på igen. Men riktigt så har det inte blivit. Att farten sjunkit så markant mellan kameraskåpen visar att effekten sitter i.
- Hastighetssänkningarna verkar vara permanenta. På sträckan mellan Hudiksvall och Iggesund, där det funnits kameror längst, har man haft samma sänkning flera år i rad.

Att fartsänkningen blir så dramatisk vid skåpen tror Jörgen Larsson beror på att vissa trafikanter bromsar in för mycket. De sänker hastigheten till under 80 kilometer i timmen, och tvingar övrig trafik att göra detsamma. Vilket ger ett stort genomslag på medelhastigheten.
Antalet årligen dödade på de analyserade vägsträckorna halverades under 2002 och 2003. Från tolv till sex.
- Men antalet är för lågt för att vi ska kunna säga att det på sikt kommer att vara en halvering. Men om antalet döda minskar med 30 eller 40 procent så är det också bra, och det är troligen i det spannet den verkliga siffran kommer att ligga.

Antalet alvarligt skadade minskade från 49 till 36.
- Men de siffrorna är inte statistiskt säkra. Det är en minskning med 25 procent och det finns väl skäl att tro att det kommer att vara en minskning även på sikt, men underlaget är helt enkelt för litet.
Lindrigt skadade minskade från 180 till 155. En minskning med 15 procent.
- Effekten är något bättre än alla förvänta sig. Jag tycker att det verkar som opinionen i dag är för vägkameror. Jag märker inte av någon direkt kritik mot systemet.

VTI har också studerat hur övervakningen fungerat. Antalet fordon som polisen fotograferade 2002 dubblerades till 2003, från 4 800 till 9 400. Under 2002 hade polisen stora tekniska problem med många bilder. Blixtarna var för svaga, kamerorna felaktigt inställda, bilderna blev dåligt överföda.
Totalt innebar det att över hälften av bilderna som togs var underkända. De kunde alltså inte användas som bevis mot föraren.
- Den typen av problem verkar man ha kommit tillrätta med. Däremot kvartstår problemen med förare som inte syns på grund av reflexer eller skymmande fordonsdetaljer.
Det är lite mer än var tionde bild som underkänns av dessa orsaker.

Med polisens nya skåp med digitala kameror kan också övervakningen ske mer kontinuerligt. De gamla skåpen där man använder riktigt film har sällan varit i funktion.
Att det kommer betydligt fler kameror i framtiden råder det ingen tvekan om. Däremot funderar just nu Vägverket på hur tätt det behöver vara mellan skåpen.
- Det beror naturligtvis på vägens utformning, men vi ser tydliga tecken på att det kan vara ganska långa avstånd mellan skåpen. Den hastighetssänkande effekten verkar bestå i alla fall, säger Jörgen Larsson.Fotnot. För aktuell information om var hastighetskamerorna finns, se Vägverkets hemsida: http://trafikinfo.vv.se/trinicameras/map.aspx