Kyssar lockar och skrämmer
Bok om barnenstankar.
- Kyssar verkar vara något av det hemligaste och pinsammaste som finns för många barn, säger författaren Dan Höjer.
Boken är knallorange och har en titel som inte går att missförstå. Den heter Kyssar (Natur och kultur). Författaren Dan Höjer har arbetat många år på tidningen Kamratposten och brukar åka runt på skolor och prata med barn.
Det är under de här samtalen som kyssboken vuxit fram. Dan Höjer har tidigare bland annat skrivit böcker om både tjejernas och killarnas könsorgan Lilla snoppboken och Lilla snippaboken. Det kunde bli ganska pinsamt att prata om och barnen hade en hel del frågor.
- Men det var ingenting mot kyssar. Jag blev väldigt förvånad över hur känsligt det här med kyssar är, säger han.
- Alla vet en massa saker om kyssar, ändå vet man inte hur man ska göra. Dessutom är ju kyssar något väldigt intimt. Det är det ju för oss vuxna också.
Barnen som Dan har pratat med går främst i femman och sexan.
- De flesta säger att de har kysst någon, men nästan ingen har gjort det. Det verkar som kyssandet börjar på riktigt först i högstadiet.
Dan tycker också att det är rätt stor skillnad på tjejers och killars tankar om kyssar. Flickorna har tänkt mer på att kyssas och många har tränat. En del tränar genom att kyssa tomater, andra kysser sig själva på handen, kysser en kladdig bulle eller en docka. Men det är det få killar som gör.
- Killarna är oftast väldigt frågande. Vi killar är väl helt enkelt lite långsammare i utvecklingen än tjejerna, säger Dan.
Många killar är inte bara frågande, de vill inte kyssas över huvud taget. Som Nicke som skriver så här: "Kyss aldrig nån tjej! Det är bara äckligt och slaskigt och äckligt. Det är mitt tips. Och det lever jag länge på."
Eller Kalle som skriver: "Jag tycker att det är äckligt med kyssar och pussar. Jag vill aldrig ha några. Aldrig!"
Fast Dan Höjer tror inte att Nicke och Kalle har riktig koll på läget.
- Nej, det skulle vara kul att höra vad de här killarna har att säga om några år. Då låter det nog annorlunda, säger han.
En del barn är rädda för att aldrig bli kyssta. Så här skriver Jassan: "Jag är orolig för att kyssas. Inte för själva kyssarna, men tänk om jag aldrig kommer att få kyssa någon... Tänk om jag kommer att leva ett helt liv utan att ha pussat eller kysst någon på riktigt... Då är det väl lika bra att lägga sig ner och dö direkt."
I boken berättar Dan också om sina egna kyssäventyr. De flesta historierna handlar om att Dan faktiskt inte lyckades så bra som kyssare när han var ung.
- Fast jag har blivit en lycklig kyssare. Jag vill bara visa att även om det inte går så bra i början så kan det ändå bli bra till slut, säger han.
Så jobbar vi med nyheter