Kunskaperna allt bättre bland Västerviks elever
Undantaget är negativt trendbrott för niondeklassarna.
Ett sådant område är att en stor andel pojkar har en negativ attityd till lärande.
? Det är förstås inte det att pojkarna är dummare än flickor. Det är lärsituationen som kan bli bättre för pojkarna, säger Gunnar Iselau, utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen.
Problemet är inte nytt, och inte minst har skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller resultaten i svenska uppmärksammats.
I undersökningen har resultaten i de tre kärnämnena, svenska, matematik och engelska, undersökt.
I andra och femte årskurs är det en allt högre andel elever som uppnår de mål som skolan satt upp.
Under många år har så även varit fallet i årskurs nio, men i år har skolan märkt ett negativt trendbrott. En av anledningarna är enligt Gunnar Iselau att man hade väldigt bra resultat bland förra årets niondeklassare. Det kan helt enkelt vara svårt att överträffa de resultaten.
En annan förklaring, som inte är enkel att åtgärda snabbt, är att det enligt Gunnar Iselau finns en grupp elever i niondeklass som har stora svårigheter att uppnå godkända studieresultat. För att minska den gruppen hade man behövt jobba långsiktigt, att ge elever med svårigheter extra stöd redan i de lägre årskurserna.
? Många av eleverna som går i nian nu drabbades i de första årskurserna av de besparingar som gjordes i skolan i mitten av 90-talet. Lärartätheten blev mindre. Man kan säga att det får vi skörda frukterna av nu, säger Gunnar Iselau.
I undersökningen nämns ett antal problem som är kända redan tidigare: Andelen behöriga lärare är större i staden än i landsbygdsskolorna, kunskapsnivåerna varierar kraftigt mellan olika skolor. Enligt Iselau minskar skillnaderna mellan skolorna, även om problemen finns kvar.
Ett bekymmer som lyfts fram särskilt är att det verkar finnas stora skillnader i bedömningsgrund vid betygssättningen mellan skolor, men också mellan lärare på samma skola.
? Vi jobbar med problemet. I februari ska lärare från 7?9-skolorna träffas för att tillsammans diskutera bedömningarna utifrån de styrdokument som finns, berättar Gunnar Iselau.
Hittills har en orsak till skillnaderna varit att lärarna var och för sig ofta fått sätta sig in i de styrdokument som finns som grund för när man ska sätta betygen.
Gunnar Iselau tycker det är viktigt att lärarna tillsammans kan komma fram till en gemensam syn.
? Betygen får inte vara ett lotteri beroende på vilken lärare man har.
Så jobbar vi med nyheter