Kulturhandläggaren Ann-Sofie Pettersson trycker i yttrandet hårt på att vattentornet är en byggnad med stora värden. "Inte minst som en tydlig markör för Västerviks utveckling, tillväxt och industrialisering under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet."
I praktiken betyder det att kulturenheten tycker att man ska ta stort hänsyn till det gamla tornet om man bygger ett modernt torn intill. Förslaget är att en tillbyggnad inte ska sträcka sig högre än till vattentornets sexkantiga mellandel. Kulturenheten vill också att flera "bör" i texten om hur det gamla tornet ska bevaras, ska ändras till "ska".