Kultur ökar arbetslusten

Teater, film och musik förbättrar hälsan. Det visar ett forskningsprojekt som genomförts av SKTF och Umeå universitet. Resultaten presenteras i rapporten Kultur för ett friskare liv.
Lars Olof Bygren som lett projektet, som genomförts i Västerbotten, berättar att experimentet är förhållandevis unikt.
- Det är ju många som själva kan observera att kulturell stimulans har en positiv inverkan på deras hälsa och välbefinnande. Men få vetenskapliga undersökningar har gjorts på området, säger Lars Olof Bygren, läkare och professor emeritus i socialmedicin vid Umeå universitet.

Medlemmar i SKTF fick delta i ett experiment där somliga stimulerades med diverse kulturella aktiviteter och jämfördes med en grupp som inte fått denna stimulans. Resultatet visade på stora skillnader mellan grupperna.
De som fick njuta av film, musik, konst eller själva sjungit i kör upplevde en känsla av förbättring av den allmänna hälsan. Dessutom förbättrades också den rent fysiska hälsan.

De slutsatser som drogs när projektet var genomfört var att kultur medför ett större välbefinnande, bättre social funktion, bättre fysisk hälsa och betydligt högre vitalitet. Immunförsvaret förstärktes och deltagarna "gick gladare till jobbet".
Själva begreppet kultur kan naturligtvis innefatta väldigt mycket. I det här sammanhanget avgränsades termen till att enbart omfatta den så kallade konstkulturen, det vill säga musik, bild, scenkonst och skönlitteratur.

Lars Olof Bygren berättar att det finns både biologiska och psykologiska förklaringsmodeller för att beskriva hur kulturen kan påverka oss.
En biologisk förklaringsmodell pekar på att den här typen av stimulans kan minska stresshormonnivån. Även immunsystemet påverkas.
- Hos dem som deltog i kulturella aktiviteter ökade ett proteinämne (IgA) i blodet som har med immunförsvaret att göra, medan det successivt minskade hos dem som inte deltagit, förklarar Lars Olof Bygren.

De psykologiska teorierna brukar framhäva att uppmärksamhetsförmågan kan skärpas genom kulturell stimulans.
Emotionell stimulans - som kulturaktiviteter ofta ger - kan faktiskt också ha en vaccinerande effekt.
- Det har man kunnat se genom att studera skrivarcirklar. De som ägnade sig åt ett emotionellt skrivande hade ett bättre antikroppsvar än dem som ägnat sig åt ett neutralt skrivande.

Lars Olof Bygren hoppas att resultatet av forskningen kan få människor att inse att kulturen spelar en viktig roll för vårt välbefinnande. Den är en central hälsofaktor, menar han. En annan förhoppning är att kulturens positiva inverkan på hälsan ska införlivas i de kulturpolitiska målen.
I regeringens kulturpolitiska mål står det bland annat att alla ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet. Det här målet har man inte nått enligt Lars Olof Bygren som tycker att resurser borde sättas in för att nå längre.

Ett problem som Lars Olof Bygren nämner är att "korttidsutbildade" har en dubbelt så hög dödlighet jämfört med resten av befolkningen. Att det förhåller sig så har förmodligen flera orsaker. Men ett faktum är att denna grupp inte får en lika hög kulturell stimulans.
- Jag tycker att man behöver arbeta för att vidga deltagandet i kulturella aktiviteter, och göra förhållandet kultur-hälsa känt för alla samhällsgrupper. Arbetsgivare, kulturinstitutioner och kulturarbetare bör gemensamt arbeta för att ge de "korttidsutbildade" större möjligheter.

Inom SKTF hoppas man att analysen av forskningsresultatet ska bana väg för en otraditionell och ny metod att lösa problemet med sjukfrånvaron i arbetslivet.
- Ohälsan i arbetslivet är ett av våra största bekymmer och alla medel, däribland ökad kulturell stimulans, behövs för att skapa förutsättningar för ett bättre arbetsklimat, säger Ewa Henriksson, projektledare för forskningsprojektet på SKTF.