När krutförrådet exploderade under ett slag norr om Öland var det en katastrof i många bemärkelser.
Mars var den unga svenska flottans flaggskepp.
När svenska och danska fartyg drabbade samman utanför Bornholm 1563 hade kriget legat i luften i flera år. Orsaken var främst makten över handeln i Östersjön. Svenskarna försökte blockera Danmarks, och den mäktiga, tyska handelsstaden Lübecks direktförbindelser med Ryssland.
Vid den tidpunkten var Sverige en krigsmakt under uppbyggnad. En viktig varvsstad för den svenska flottan var för övrigt Västervik.
1563 attackerade danska fartyg en svensk konvoj som var på väg att hämta en hem en brud åt kung Erik XIV. Anfallet blev en svensk seger. Amiralen Jacob Bagge lyckades erövra det danska flaggskeppet Hercules.
1564 fick han förtroendet att leda den svenska flottan, och föra befäl för det nybyggda flaggskeppet Mars. Skeppet hade tagit fyra år att bygga, hade en besättning på 800 man, och var tungt beväpnat med bronskanoner.
- Andra länder använde järnkanoner. De var sämre, och under Gustav Vasa började Sverige gjuta kanoner i brons. Bronset kom från konfiskerade kyrkklockor, därför sades det att Mars var ett "förbannat" fartyg, berättar Richard Lundgren, dykare.
Den 30 maj siktade Mars, som var i sällskap med två andra skepp, fientlig flotta. Trots att de dansk-lübska skeppen var fler till antalet gick Jacob Bagge till attack. Slaget varade under två dygn. Mot slutet kunde fiendestyrkor äntra Mars, som vid det laget var kraftigt sönderskjutet. Brand utbröt ombord och nådde förmodligen krutrummet. Explosionen var ett faktum.
Kriget skulle pågå i ytterligare några år. 1566 drabbade svenska och dansk-lübska skepp samman ännu en gång. Den gången slutade det i katastrof för Danmark och Lübeck. I hård storm sjönk 15 skepp och 5 000 människor omkom.
Efter slaget hade Sveriges grepp om Östersjön stärkts.
Källor: Richard Lundgren
"Arvet efter Gustav Vasa" av Lars-Erik Larsson
Sjöhistoriska museet
Svenska flottans historia, Per Olof Bäckström