Kronofogdar mest utsatta för våld och trakasserier
Många myndighetspersoner inom rättsväsendet råkar ut för hot, våld eller allvarliga trakasserier.Mest utsatta är de som jobbar på kronofogdemyndigheten.
Väino Aus, presstalesman vid kronofogdemyndigheten i Kalmar, som omfattar Kalmar, Kronoberg, Blekinge, Hallands län, har olika förklaringar till varför hoten och våldet har blivit vanligare:
- Samhällsklimatet är tuffare - arbetslösheten är högre och de kulturella skillnaderna är större i dag. Invandrare från exempelvis diktaturstater ser ofta på myndigheter på ett annat sätt, säger Väino Aus.
Han betonar dock att det inte finns något som pekar på att invandrare skulle hota tjänstemännen mer än någon annan grupp.
Vidare menar Väino Aus att det i dag finns en större uppgivenhet bland de skuldsatta personerna som hamnar hos kronofogden. En annan orsak är att drogberoendet har ökat.
- En annan förklaring är att psykvården har förändrats. Förr vårdades de på sjukhus. I dag har de eget ansvar för sitt boende och har ibland svårt att hantera kontakter med oss. Det här innebär att vi i dag möter mer labila personer.
Väino Aus framhåller att man inom kronofogdemyndigheten på senare tid satsat på att utbilda personalen i säkerhetsfrågor.
- Ingen ska behöva må dåligt i sina kontakter med kronofogden, varken våra gäldenärer eller personalen som drabbas, säger Väino Aus.
Hittills i år har kronofogdemyndigheten i Kalmarregionen anmält 22 hot, tre av dessa har varit av mycket allvarlig karaktär och tre stycken har varit allvarliga. Två av hoten rör Västervik.
- Det är nästan två hot per månad och det är alldeles för mycket, säger Väino Aus.
22 anmälningar om hot är en stor ökning jämfört med tidigare år. 2003 rapporterades åtta hot och 2004 17 fall.
- Vi uppmanar nu alla att anmäla samtliga incidenter. Det är bättre att anmäla en gång för mycket än en gång för lite, säger Väino Aus och framhåller att mörkertalet fortfarande är stort. Det är nämligen individuellt vad som upplevs som ett hot.
Det är inte bara hot mot tjänstemännen som anmäls. Det kanske vanligaste hotet är att den skuldsatta personen hotar att skada sig själv eller att ta livet av sig, om inte myndigheten ändrar sitt beslut.
- Om vi bedömer att det är allvarligt så vidarebefordrar vi dessa hot till sjukvården, säger Väino Aus.Fotnot: Brå-rapporten består av enkätsvar från 4 500 tjänstemän och djupintervjuer med 50 personer hos Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säpo, Kustbevakningen, Tullen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.
Så jobbar vi med nyheter