Det låg ett handskrivet brev på VT:s redaktion härom dagen. "Hej, vi är två tjejer som tycker att lekparken på Sven Spånbergs väg är farlig och dum.
Gungorna är lösa och karusellen är dålig", stod det bland annat i brevet.
Vera är elva år och Angelica nio år. De bor inte långt från lekplatsen, den enda i den här delen av samhället.
För inte länge sedan skadade sig Vera när hon lekte i gungmopeden.
- Titta, brädan man sitter på är inte ordentligt fast. Jag klämde mig i baken så att byxan gick sönder och jag började blöda. Barnen vill leka här men kan inte. Kommunen bryr sig bara om den andra lekparken och vi tycker det är jobbigt att cykla dit hela tiden. Här finns ju en lekpark, då ska den också vara fin. Här finns ju många barn, menar Vera.
Flickorna går runt i den lilla lekparken och dömer ut lekredskapen som finns där.
- Gungorna är farliga, det saknas bultar där kedjan är fäst högst upp och däcken är gamla och lutar. Sandlådan kan de gärna ta bort och ersätta med något annat, för ingen använder den.
Vera säger ett att folk från kommunen krattar gruset t i anläggningen någon gång per år. Ett järnrörsstaket har också kommit till på senare tid. Men hon menar att lekredskapen måste rustas upp eller ersättas med nya.
- Ta bort det som är onödigt. En snurrgunga och en linbana vore på sin plats, det finns ju på den andra lekplatsen. Och klätterställningen skulle kunna ersättas med en klättervägg. Lekparken skulle kunna fräschas upp och göras lite roligare.
Vera och Angelica säger att de ska ta kontakt med kommunen och fråga varför man inte gör något åt den slitna lekplatsen.
- Jag tror inte att man får ha en lekplats om redskapen är farliga och barnen kan göra sig illa.