Krav på lärarleg kan skapa problem

Snart måste lärarna ha legitimation för att sätta betyg och få en fast anställning. Det kan skapa problem på mindre skolor.

Västervik2011-11-10 00:00

I början av december väntas Skolverket ha behandlat de första ansökningarna om lärarlegitimation. Först då kommer barn- och utbildningskontoret att veta hur man ligger till i Västervik.

-Men vi är flera funktioner som fortsätter att jobba med frågan så mycket vi kan, tills vi vet säkert. Till exempel har personalsekreterarna i samarbete med rektorerna påbörjat en kartläggning av behörigheterna som finns, säger Maria Skarin, utredningssamordnare på barn- och utbildningskontoret.

För att få legitimation och kunna sätta betyg i ett visst ämne krävs att man har behörighet i just det ämnet. Det krävs också för att få en fast anställning. Tidigare räckte det att vara behörig lärare.

Ännu är det svårt att sia om hur de nya riktlinjerna slår mot Västervik. Men Maria Skarin ser redan nu områden där det kan bli problem. Särskolan är ett exempel. De som jobbar med särskolelever måste både ha lärarutbildning och vara specialpedagoger/speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning. Plus ha en ämnesbehörighet.

Samtidigt är stora delar av särskolan integrerad i den vanliga skolan - vilket betyder att i princip alla lärare måste ha den här kompetensen.

- Det är en stor utmaning som många kommuner brottas med i hela landet. Skolverket vet om det.

Även på små skolor kan det bli besvärligt. Har man bara tre lärare, till exempel, så måste de ha behörighet i samtliga ämnen.

- Större skolor har fler elever och fler lärare, det blir lättare att få täckning för alla ämnen.

Redan nu jobbar kommunen, med hjälp av statliga pengar från det så kallade Lärarlyftet, med att vidareutbilda de lärare som inte har behörighet i sina ämnen. Det är lärarna själva som ansvarar för sin vidareutbildning, men kommunen har förstås ett intresse av att de gör det.

De nya reglerna gäller fullt ut från 2015. Fram till dess gäller det för skolorna att organisera sin verksamhet så att man uppfyller kraven.

- Vi får pussla om och tänka annorlunda. Men det är svårt att säga exakt hur det blir, vi har börjat lägga pusslet nu, säger Ola Karlsson, rektor på Ludvigsborgsskolan i Västervik.

Ludvigsborgsskolan ligger relativt bra till, men även här behöver vissa lärare höja sin kompetens. Moderna språk, till exempel, är ett område med få behöriga lärare.

Ola Karlsson hoppas att man även i fortsättningen ska kunna vidareutbilda obehöriga lärare inom Lärarlyftet. Om det går hänger på hur mycket ekonomiskt stöd skolan får för det.

- Det är väldigt osäkert just nu.

Lärarlegitimation

I början av november hade nära 55 000 lärare i Sverige ansökt om lärarlegitimation.

En lärarlegitimation krävs för att få sätta betyg i det ämne man undervisar i, och för att få en fast anställning. Tidigare räckte det att vara behörig lärare - man behövde inte vara utbildad för alla ämnen man undervisar i.

Det är Skolverket som bedömer om en lärare blir legitimerad eller ej.

Lärarna ansöker själva om att bli legitimerade.

Genom det så kallade Lärarlyftet kan lärare få hjälp att vidareutbilda sig, om de inte är behöriga. Västerviks kommun får, precis som alla andra kommuner, varje år ett antal poäng tilldelat sig som man också får en viss ekonomisk kompensation för.

Ersättningen för del två av Lärarlyftet sker i form av stimulansmedel från staten och innebär en mindre kompensation än tidigare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om