Kränkningarna i kommunens skolor har blivit grövre

Kränkningarna i kommunens skolor har blivit grövre, både verbalt och fysiskt. En förklaring lyder att skolan är en spegel av ett samhälle som blivit hårdare.

Klara Björkum (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Klara Björkum (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Foto: Karin Hertz

Västervik2024-04-17 16:05

Det är i en rapport om det systematiska kvalitetsarbetet i skolan och barnomsorgen som fler dystra omständigheter kommer fram:

• "Kränkningarna blir allt grövre både verbalt och fysiskt". Totalt kom 208 anmälningar om kränkningar i kommunens grundskolor in under 2023.

• Antalet fall där personal överbelastades psykiskt mer än fördubblades mellan 2022 och 2023 från 11 fall till 25 fall.

Flera av siffrorna ser inte bra ut. Till viss del säger förvaltningschefen Magnus Bengtsson att de kan förklaras med att man blivit bättre på att rapportera in incidenter.

– Vi arbetar på att öka kunskapen om de verktyg vi har.

Bland kränkningsanmälningar finns många fall som enligt Magnus Bengtsson kan lösas enkelt av de vuxna som finns närmast eleverna.

– Vi ser ändå en ökning av att man säger grövre saker som är att betrakta som kränkning, eller där man handgripligen beter sig på ett sätt som man inte får göra, säger Bengtsson

Rapporten presenterades på barn- och utbildningsnämndens senaste möte. På plats fanns personal från Ellen Key skolan som gav politikerna en fylligare bild utöver rapporten.

– De berättade att det är ett tuffare klimat i samhället och att det speglas på våra skolor, och att antalet anmälningar till arbetsmiljöverket som rör vår personal ökar, berättar Klara Björkum (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Personalen på Ellen Key berättade även hur man jobbar mot kränkningarna.

– Man ser att närvaron av vuxna, att ha goda relationer med eleverna och att jobba förebyggande är jätteviktigt, säger Björkum.

Att antalet fall av psykisk överbelastning mer än dubblats låter anmärkningsvärt. 

En situation som kan leda fram till överbelastning enligt Magnus Bengtsson är om en verksamhet under en period är underbemannad och påfrestningen på personalen blir för hög.

Ska man se ökningen mellan 2022 och 2023 som en tillfällig topp eller är det ett tecken på en uppåtgående trend?

– Vi har ett förhållandevis nytt datasystem. Rapporteringen kan ha blivit bättre, och vi har ingen säker statistik från långt tid, så det är svårt att säga, svarar Bengtsson.

I svaren från politikerna och tjänstemännen framgår det att det är viktigt med närvarande vuxna för att förebygga kränkningar. Klarar man av det i ett läge där barn- och utbildningsförvaltningens ekonomi är ansträngd och vuxentätheten riskerar att minska?

Nämndens ordförande Andreas Billtorp ser utmaningen.

– Vi behöver komma tillrätta med ekonomin.

Han säger att de fem miljoner kronor som nämnden fick i tillskott för någon månad sedan inför hösten kan vara en hjälp på vägen, men att utmaningarna ändå finns kvar. Han läser själv ur rapporten: "Medarbetarnas bild var att det är allt mer ansträngt i organisationen och att bristen på resurser påverkar arbetsmiljö negativt. Den luft som tidigare fanns i systemet har minskat."

Billtorp säger att luften i organisationen minskat successivt över flera år.

– Till slut blir det ansträngt. Där har vi ett jobb att återställa så att vi får mer luft i organisationen.

Klara Björkum (S) håller med om att utvecklingen där marginalerna i organisationen blivit mindre pågått under lång tid, även under S-styret. Även hon vill se en återställare, men konstaterar att det ytterst handlar om ekonomi:

– Både jag och Andreas har ett stort jobb att göra i våra partier för att se till att skolan får rejält med pengar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!