Krånglig hantering sinkar återvinningen

Mer än två tredjedelar av hushållsavfallet skulle kunna återvinnas. Men på grund av den krångliga hanteringen väljer många att slänga allt i samma soppåse.

Hushåll som har nära till avfallshanteringen återvinner mer.Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Hushåll som har nära till avfallshanteringen återvinner mer.Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Foto: JONAS EKSTRÖMER

Västervik2011-10-13 00:00

Ett normalhushåll i Sverige producerar varje vecka mellan sju och nio kilo avfall. Av detta består mer än 30 procent av matrester som skulle kunna bli biogas i stället för att brännas upp. Ytterligare en tredjedel är förpackningar och tidningar som skulle kunna materialåtervinnas.

- Till stor del är det en praktisk fråga som handlar om närhet och tillgänglighet till återvinningen. Många har kanske inte utrymme att samla på sig förpackningar. Man kanske drar sig för att åka till återvinningsstationen för att det är fullt och nedskräpat eller för att den ligger för långt bort och man saknar bil, säger Jon Nilsson Djerf, rådgivare för materialåtervinning på branschorganisationen Avfall Sverige.

Plockstudier som Avfall Sverige gjort i mer än hälften av landets kommuner mellan 2007 och 2010 visar tydligt att de hushåll som har nära till avfallshanteringen också återvinner mer.

Enligt lagen är det företagen som tillverkar, importerar eller säljer varor i förpackningar som också ansvarar för att samla in och återanvända, återvinna eller energiutvinna materialet. På vissa håll fungerar det bra, på andra sämre. Generellt fungerar det bäst på orter där kommunen tagit över insamlingsuppgiften.

Men frågan är politiskt känslig och till stor del handlar det om kostnader och servicenivåer.

- Miljömässigt är det bra. Men ju duktigare vi blir på att samla in och sortera förpackningar, desto dyrare blir det för kommunerna eftersom de många gånger själva får bekosta insamlingen från respektive miljöstation.

Hur ansvarsfördelningen för insamlingen kommer att se ut framtiden är än så länge oklar. En utredning är på gång. Man kan antingen tänka sig att det fortsätter som i dag, där producenterna har hela ansvaret. Eller att ansvaret delas mellan kommuner och producenter.

- Samtidigt behövs ett producentansvar så att det blir ett miljötänk när förpackningarna tillverkas, säger Jon Nilsson Djerf.

Än så länge gäller lagen bara förpackningar. Men även i soppåsen finns saker som skulle kunna återvinnas.

- Vi borde sträva dit. Redan i dag är det säkert många konsumenter som gör det - slänger metallbiten i metall, eller diskborsten bland plastförpackningarna. Så länge man håller materialen åtskilda är det ingen fara.

Hushållsavfall

Inom EU materialåtervinns 24 procent och 18 procent behandlas genom biologisk återvinning. I Sverige ligger materialåtervinningen på 36 procent och den biologiska återvinningen av hushållsavfall på 14 procent.

20 procent av hushållsavfallet i hela EU behandlas genom förbränning, med eller utan energiutvinning. Sverige energiåtervinner 49 procent av avfallet, mest i EU enligt statistiken.

Endast en procent av det svenska hushållsavfallet läggs på deponi, det vill säga soptippar. Till största delen handlar det om slam, aska och slaggprodukter.

På 20 år har avfallsbranschen minskat sina klimatutsläpp med 80 procent, mycket tack vare minskad deponi, materialåtervinning och förbättrad förbränning.

Källa: Avfall Sverige (siffrorna är från 2009)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om