Korten på bordet om vänsterpartiets historia

Trots att partiet redan 1993 presenterade den öppenhjärtliga rapporten Lik i garderoben, har debatten om partiets historia fortsatt. Partiet tycker att mer tid ägnas åt kommunistfrågan än till att diskutera den nuvarande politiken. Förra hösten tillsatte därför partistyrelsen en analysgrupp med uppdrag att en gång för alla lägga alla korten på bordet för att därefter kunna jobba framåt i stället för att älta det gamla.

Kjell E Johansson bor i Mörbylånga och har en gedigen politisk bakgrund. Han blev medlem i partiets ungdomsförbund redan 1948, och i partiet ett år senare. Hans uppdrag i analysgruppen är att dels granska vänsterpartiets demokratisyn, dels partiets internationella kontaktnät. Den första delrapporten är snart klar och handlar om de två strömningar som enligt Kjell E Johansson alltid har funnits inom partiet: Kominterntraditionen och vänstersocialismen.

- Redan på 1920-talet uppstod vid tre tillfällen sprickor mellan grupperna och varje gång var det vänstersocialisterna som förlorade. Många av de medlemmarna gick då över till socialdemokraterna då de inte kunde finna sig i Moskvas diktat.

1967 bytte Sveriges Kommunistiska parti namn till Vänsterpartiet Kommunisterna och redan då var många tveksamma till om partiet verkligen borde ha ordet "kommunist" med i namnet.
- Det var även jag. Om politiska patraskfigurer som Brezjnev och Honnecker kunde kalla sig för kommunister så borde inte vi göra det, säger Kjell E Johansson.
De internationella förbindelserna mellan vänsterpartiet och diktaturstaternas kommunistpartier är också föremål för analysgruppens arbete. Kjell E Johansson konstaterar att många av dessa kontakter var olyckliga men också att det inte var de enda relationer som partiet hade med organisationer utomlands.
- Vi hade också kontakter med bland annat folksocialistiska partier, med miljörörelser och med befrielserörelser i tredje världen, säger han.

Kjell E Johansson vill inte hymla med de missar som partiet gjort genom åren, men vill även lyfta fram de positiva inslag som partiet stått för genom åren. Och han tycker att det är dags att börja inse att partiet nu lämnat Kominterntraditionen bakom sig och är ett socialistiskt vänsterparti där det bör finnas utrymme för olika stämningar och där medlemmarna inte måste ha identiska åsikter i alla frågor.

Han vänder sig emot dem som i debatten om vänsterpartiets historia enbart kräver ursäkter.

- Visst har vi en del att be om ursäkt för, men vilket parti har inte det, säger han och nämner andra partiers krav på rasbiologiska institut på 1920-talet samt de svenska handelsförbindelserna med Nazityskland på 1930-talet.
- Det var bara det kommunistiska partiet som protesterade mot dessa men det är inget vi kan slå andra partier i huvudet med i dag. Varje parti måste bedömas enligt sin egen tid och sina egna förutsättningar. Men man måste också lära av sin historia.

Korten på bordet om vänsterpartiets historia

Nu ska vänsterpartiet göra upp med sitt förflutna - igen. Med länsbon Kjell E Johansson i spetsen för den analysgrupp som snart väntas presentera sin första delrapport.