På Slottsholmen. Tommy Körberg anmärker på att Holmen i dagens tappning inte var här när han var här sist. Under samtalets gång ramlar vi upprepande gånger in på Björn Ulvaeus och Benny Andersson som samtalsämne. "Björn är ett lingvistiskt geni".
– Jag har en tendens att hålla igång lite för länge. Då brukar min fru, som alltid är med, himla med ögonen. Då vet jag att det är dags att runda av, berättar Tommy Körberg när vi träffar honom strax före kvällsmålet.
Vi befinner oss på Slottsholmen i Västervik. I salongen bredvid ska Tommy Körberg runda av det gångna året med en nyårskonsert. Nyårsspelningen blir visserligen anpassad till rådande restriktioner, där uppträdandet följs av en nyårssupé för åskådarna. Vissa kanske drar kopplingen till Björn Ulvaeus bygge, och artistens uppträdande. De båda har ett minst sagt gediget samarbete när det kommer till musik.
– Det var inte Björn som bjöd in mig. Nej, det var Ing-Marie Halling som drog i de här trådarna.
Ing-Marie Halling har följt och arbetat med flera av Sveriges musiklegendarer genom åren, däribland ABBA. Hon residerar strax söder om Västervik.
– När jag hörde av mig till Björn om att vi skulle ner till Västervik och spela blev han glad och sa att även han kommer ner. Det blir en del branschfolk här.
Tommy Körberg vill att hans framträdanden ska varva det redan bekanta med spännande överraskningar. Vissa akter hör dock till menar han, såsom "Anthem", "Stad i ljus" och "Jag är en fattig bonddräng".
Och folk från musikbranschen har Västervik inte haft ont om genom åren. Körberg minns själv sena uppträdanden på Visfestivalen, och när vi gräver i tidningsarkivet inför intervjun kommer det fram att han även giggat på gamla Hörnan.
– Västervik har expanderat. Jag tror det måste varit 30 år sedan jag var här sist.
Även här kommer arkivet till hjälp. 30 år visar sig vara 16. Han uppträdde nämligen i en fullsatt Bryggaren år 2005.
– Allt med tjugo flyter lite ihop. Det känns om att det precis var 90-tal, säger han skrattande.
Har du något särskilt minne från Västervik?
– Vid ett tillfälle så fyllde jag år när vi spelade på Visfestivalen. 1 500 personer sjöng "ja mån han leva" för fulla hus.
Minnen från tidigare besök i Västervik är många. Bland annat berättar Tommy Körberg om ett tillfälle då han och dåvarande flickvännen bodde över det gamla Systembolaget i Västervik. "Då fick jag höra många roliga konversationer".
När vi lämnar dåtiden, och börjar fokusera mer på samtiden, frågar vi Körberg om hur han som artist tacklat de utmaningar som kulturlivet stått inför under pandemin. Samtalet skiftar ton: Från de glada minnena om svunna tider berättar han om den sjukdomsbild han levt, och till viss del lever med.
– Jag har varit hjärtsjuk ett tag. Så pandemin var en välbehövlig paus för min del.
Mellan juni och oktober 2020 berättar Körberg att han låg på sjukhus. Därefter har det följts en tid av rehab. Främst har han oroat sig över hur rösten ska ha påverkats.
– Men rösten har klarat sig. Som tur är.
Ja, särskilt för de förväntasfulla nyårsgästerna.
Efter en tids hjärtsjukdom börjar Tommy Körberg känna sig mer kry. Det tär däremot på krafterna att ge sig ut på för långa gåturer. Något han även behöver beakta när det kommer till scenframträdanden. "En och en halv till två timmars arbete på scenen motsvarar en heldags arbete för en grovarbetare".