Konstgjorda småsjöar nya inslag i landskapet

Lite varstans börjar nya små vattensamlingar att dyka upp i landskapet. Ofta finns de på platser som länge ansetts som svåra att använda för jord- eller skogsbruk på grund av att de varit vattensjuka.

Ny fågelsjö. Ivar Antonisson har gjort en småsjö av den åker som tidigare vållat bekymmer på grund av att den varit alldeles för sank.

Ny fågelsjö. Ivar Antonisson har gjort en småsjö av den åker som tidigare vållat bekymmer på grund av att den varit alldeles för sank.

Foto:

Västervik2006-04-29 00:25
Numera finns det en anledning för markägaren att försöka omvandla den här sortens marker till småsjöar. Anledningen heter som så ofta numera EU-bidrag. Kostnaderna betalas till hälften med bidrag, resten svarar markägaren själv för.

En som tagit vara på möjligheten att anlägga en så kallad småsjö är Ivar Antonisson i Smitterstad i Hallingeberg. Han har förvandlat en del av en nyinköpt åker till en fin liten "insjö" med några holmar. Åkern var så vattensjuk att han flera gånger kört fast med sin traktor när han försökt att bruka den. Han valde då att dämma upp den å som rinner genom området. För att få en lämpligt stor och djup sjö har han låtit frakta bort 8 000 kubikmeter torvjord. Arbetet började i vintras när det var som mest med snö. Först chaktades snön bort så marken fick möjlighet att frysa till. Det var nödvändigt för att få så fast mark att grävmaskinen kunde komma fram.
Nu återstår att iordningställa området runt omkring så det blir mer tilltalande. På de små holmarna ska någon form av gräsfrö sås så inte större vattenväxter tar överhanden. Holmarna är tänkta att bli platser där fåglar kan bygga bo skyddade, främst från räv. För tillfället har ett tiotal sångsvanar slagit sig ner i sjön, om de tänker häcka där är ännu lite oklart.
Ivar tycker att den här sortens åtgärder för att göra miljön mer omväxlande har ett stort värde. Troligen har området tidigare stått under vatten, men blev utdikat under 1800- talet när matbrist uppstod i Sverige och all odlingsbar mark skulle tas tillvara.

Nu kan våtmarkerna få betydelse som vattenhållare, för att dämpa närsaltläckage och för att ge en större mångfalt av växter och djur. Regeringens mål är att till 2010 ska minst 12 000 hektar våtmarker anläggas eller återskapas. För Kalmar län är målet 700 hektar, hittills har 250 hektar anlagts med stöd av EU-pengar. En del har finansierats med kommunala eller enskilda medel.
Ivars våtmark, som omfattar ett hektar, har kostat mellan 100 000 - 150 000 kronor. De myndigheter som handhar tillstånd och bidragsregler är Länsstyrelsen och Jordbruksverket.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om