Emil Grünberg Petersson är född och uppvuxen i Västervik och bodde i stan till 2012 då han 21 år gammal flyttade till Uppsala för att studera konfliktkunskap.
Idag jobbar han som lärare och forskare på Försvarshögskolan i Stockholm. Han bor kvar i lägenhet i Uppsala tillsammans med sin fru Louise och dottern Alva.
– Jag och Louise träffades på universitetet där vi läste samma program. Vi firar tio år nu i november och Alva är 1,5 år, så det är jätteroligt!
Emil tog studenten från Västerviks gymnasium 2009, och jobbade efter det på Willys i två år.
– Jag trivdes bra där men kände att jag ville testa att läsa på universitetet. Jag kom in i Uppsala och läste det treåriga programmet fred- och konfliktkunskap.
Ämnet intresserade Emil och han valde att läsa vidare och tog en masterexamen, vilket innebär fem års studier, 2017. Han började sedan arbeta som forskningsassistent på Uppsala universitet. Anställningen innebar att han samlade in data och information om olika väpnade konflikter, vilket han sedan gjorde fram till 2019.
– Jag kände att "jäklar vad roligt det var att jobba med forskning!". Jag tipsades om en grupp doktorander som skulle antas till en ny forskarutbildning på Försvarshögskolan, och blev en av de som fick gå den. Jag var sedan där och jobbade med mitt avhandlingsprojekt fram till i höstas.
– Nu jobbar jag som adjunkt på Försvarshögskolan, undervisar på olika kurser och program och utbildar Sveriges officerare i militärstrategi, och i forskarmetodik på de civila programmen.
Den 25 oktober doktorerade du inom krigsvetenskap. Vad är det?
– I krigsvetenskap studerar man krig på olika sätt och försöker förstå krig som fenomen och hur det förhåller sig till politiken och samhället. Man försöker förstå krig och krigföring och hur det påverkar olika politiska processer och hur krig används som politiskt verktyg.
Vad handlar din forskning och avhandling om?
– Jag har studerat olika typer av militära interventioner i inbördeskrig ur ett strategiskt perspektiv. Alltså hur påverkas en inbördes konflikt av att någon annan, utomstående, lägger sig i, till exempel genom att skicka trupper till området.
– Jag kom fram till att det spelat roll hur man agerar som extern aktör, att det finns viktiga skillnader på hur man kan ge stöd till en part i inbördeskrig och vad de får för resultat. Det räcker inte med att skicka dit trupper, det spelar roll vad man gör på plats. Man behöver ta strategi på allvar för att förstå varför konflikter slutar som de gör.
Kan din forskning appliceras på oss i Västervik?
– Det är lite knepigt då jag haft fokus på länder där det pågår inbördeskrig, men jag har även forskat på användandet av luftmakt, alltså olika former av stridsflygplan. Om det blir krig i närområdet så är det det som är det största problemet för Smålandskusten. Det är inte det första stället där man skulle se fientliga marktrupper, utan snarare flygbombningar och liknande.
– Jag har bland annat tittat på hur Nato använder sina flygvapen. Natos flygstyrkor är mycket kapabla, och har en god förmåga att påverka ett krigsförlopp och avvärja angrepp från luften. Nu som Natomedlemmar kan vi förvänta oss stöd från Nato om det skulle hända något.
– Men det är inget man ska oroa sig för just nu. Även om omvärldsläget är mörkare än på länge så ska man inte oroa sig för att det kommer hända i närtid.