Kommunen ger entreprenörerna grävtillstånd, genom samhällsbyggnadsenheten, och kan inte neka dem det utifrån de krav som ställs. För att undvika sådana problem som varit i Loftahammar krävs enligt Mee Särneroth en uppföljning, särskilt om entreprenören är ny på orten.
Tidigare i somras berättade vi i flera artiklar om missnöjet med Open Infras arbete med att bygga ut fibernätet i norra Loftahammar. Det har främst handlat om ledningar som grävts av och markavtal som inte följts. Kritiken har varit återkommande på många håll i landet, och i Hultsfreds kommun gick det så långt att företaget fick betala ett vite på en kvarts miljon.
På Västerviks kommun finns en frustration över att det kritiserade företaget får ansvar för en mängd olika bredbandsprojekt. Kommunen vill gärna vara med och bygga – men kan inte konkurrera med företagets priser.
– 2021 fick vi ett av 15 projekt. Även 2022 gjorde vi 14 ansökningar men fick inte ett enda. Open Infra lyckades sätta lägre priser per anslutning i sina ansökningar, säger Mee Särneroth, som är affärsområdeschef för stadsnät på Västervik Miljö & Energi.
Trots att kommunen alltså inte fått ansvar för projekten får kundtjänsten på det kommunala bolaget samtal från kunder som varit missnöjda med fibergrävningarna.
– Det är Region Kalmar län (2022) och Post- och telestyrelsen som delat ut bredbandsstödet och en betydande del har gått till samma entreprenör, Open Infra, som i sin tur anlitat gräventreprenörer. Det är svårt att säga något om hur de organiserat sitt arbete, men till syvende och sist har många fastighetsägare och markägare hört av sig till oss för att framföra kritik om företaget och deras entreprenörer.
En av kablarna som lagts ned i marken vid en väg norr om Loftahammar. Markägare och boende har bland annat vittnat om att kablarna lagts ned alldeles för grunt i marken.
En av orsakerna till att kommunen inte kan erbjuda lika låga priser är att alla underentreprenörer måste upphandlas enligt lagen, med högt ställda krav på kollektivavtal, miljöfordon och annat. Dessutom äger och ansvarar kommunen även för de nät som fiberentreprenörer räknar med att hyra eller låna i sina projekt. Förutsättningarna blir på så sätt ojämna, enligt Mee Särneroth.
– Vi chansar inte. Men kommer de in med en ansökan som är en krona lägre än vår så måste man ge dem uppdraget.
Mee Särneroth sticker inte under stol med att hon är både besviken och frustrerad över situationen, och systemet.
– Vi brinner för att bygga ett robust samhällsnät för Kalmar läns väl och ve. Vi vill knyta samman vår digitala infrastruktur för våra kommuninvånares behov nu och i framtiden. Nu går stöden till en privat aktör som inte äger en enda millimeter i Västerviks kommun.
Samtidigt gäller det, enligt Mee Särneroth, att gilla läget.
– Vi ger oss inte, utan nu går vi in med nya ansökningar.