Kommunanställda kvinnor har gått om männen – i lönenivå

Kommunanställda kvinnor i Västerviks kommun har gått om männen sett till medianlön, enligt siffror från SCB.

Arbetsmarknaden ser ut på ett annat sätt, jämfört med för tio år sedan, poängterar Anna Öhrling Elltorp:
"Kommunen konkurrerar mer med andra aktörer om arbetskraften, både inom det offentliga och privata, vilket skapat mer av marknadslöner också inom offentlig verksamhet".

Arbetsmarknaden ser ut på ett annat sätt, jämfört med för tio år sedan, poängterar Anna Öhrling Elltorp: "Kommunen konkurrerar mer med andra aktörer om arbetskraften, både inom det offentliga och privata, vilket skapat mer av marknadslöner också inom offentlig verksamhet".

Foto: Lotta Gometz

Västervik2023-04-05 11:30

Median är den mittersta lönen när alla löner i den utvalda gruppen sorterats i stigande ordning. 

Betyder det att lönerna är jämställda nu?

– Nej, däremot visar detta att utvecklingen mot jämställda löner går åt rätt håll, svarar kommunens HR-chef Anna Öhrling Elltorp.

Kommunen arbetar nu med lönekartläggningen för 2022, som ännu inte är helt klar. Hon kan ändå konstatera att utvecklingen fortsatt går åt rätt håll. Uppåt för kvinnorna.

År 2020 låg lönekvoten – som är ett mått på jämställdhet mellan könen – på 94,3 procent. 2021 låg den på 97,3 procent.

När lönekvoten hamnar på 100 procent betyder det att män och kvinnor har samma medianlön.

Enligt siffror från SCB för 2022 har kvinnorna anställda av Västerviks kommun nu faktiskt till och med gått om de kommunalt anställda männen, sett till medianlön.

För tio år sedan, 2012, tjänade mediankvinnan 95 procent av medianmannens lön. I december 2022 låg de anställda kvinnornas medianlön på 28 630, vilket är 427 kronor mer än medianlönen för män. 

undefined
I sammanhanget ska man ha med sig att siffrorna gäller kommunanställda men inte anställda i kommunala bolag till exempel, där män fortfarande är överrepresenterade. Och tittar man på medellönen ligger männen fortfarande något högre, om än marginellt. Det handlar om cirka 300 kronor.

Tillbaka till Anna Öhrling Elltorp. 

Vad är detta ett symptom på, skulle du säga?

– Min analys är att det är flera faktorer som bidragit till utvecklingen. En är att vi har en medveten strävan om könsneutrala löner och att vi har fler kvinnor generellt som tjänar mer i dag, än för tio år sedan.

– Och att det gjorts medvetna satsningar för att få upp lönerna i kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom nationella satsningar som lärarlönelyftet och genom våra avtal för sjuksköterskor.

Hon påpekar att lagstiftningen hjälper utvecklingen för jämställda löner på traven.

– Arbetsgivaren har fått ett uttalat ansvar att se över lönerna utifrån ett könsperspektiv. Och från att ha genomfört en lönekartläggning vart tredje år ska vi nu som arbetsgivare genomföra en sådan årligen för att tidigt få syn på om det förekommer osakliga löneskillnader och om vissa grupper halkar efter.

Är det fler kvinnor än män som arbetar i den kommunala sektorn? Och vilken betydelse har det i sammanhanget?

– Ja, majoriteten av våra anställda är kvinnor. Det visar på vikten av att vi som arbetsgivare arbetar för könsneutral lönesättning och följer upp. Men det betyder också att vi är fler kvinnor i vår organisation som statistiskt har möjlighet till utveckling och karriär.

Tittar man på medellönen ligger männen fortfarande något högre, om än marginellt. Det handlar om cirka 300 kronor. Att medellön och medianlön skiljer sig åt kan handla om att ett antal riktigt högt avlönade män höjer snittet. 

undefined
I två av tre svenska kommuner ligger nu kommunalt anställda kvinnors medianlöner antingen på samma nivå eller högre än männens. För tio år sedan hade männen högre medianlön i 254 av 290 kommuner.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!