Socialchef Joakim Nyman är bekymrad över det nya lagkravet.
Redan nu är det svårt att hitta tillräckligt med personal till äldreomsorgen och omsorgen av funktionshindrade. Med regeringens nya lagkrav kan det bli ännu tuffare. Från och med 1 november måste nämligen den som söker arbetstillstånd ha en lön som är minst 80 procent av den aktuella medianlönen – för närvarande runt 27 000 kronor.
– De flesta av våra vårdbiträden, som inte har undersköterskeutbildning, tjänar under 27 000, säger Joakim Nyman, som är socialchef i Västerviks kommun.
Just nu undersöker kommunen hur många av de deras anställda som riskerar att påverkas. Oavsett hur många det handlar om är det ett problem, enligt Joakim Nyman.
– Vi känner oss väldigt bekymrade. Redan idag har vi brist på undersköterskor och vårdbiträden. Det är svårt att rekrytera, det är vår största utmaning. Nu riskerar vi att dessutom att tappa personer som är etablerade och duktiga. Det är såklart förödande.
Vad tänker du om det nya lagkravet?
– Det går inte i linje med att lösa de utmaningar vi har nu och i framtiden, utan tvärsemot. Vi behöver i stället få fler möjligheter att rekrytera.
Oron är stor bland kommunens enhetschefer, men också bland anställda som riskerar att beröras. Joakim Nyman vet att de även har tagit kontakt med fackförbundet Kommunal.
– När vi har lyft det här i förvaltningsledningen har det kommit fram att alla är lika bekymrade. Men det handlar framför allt om äldreomsorg och funktionsstöd (stöd till funktionshindrade).
Det var i november förra året som riksdagen först bestämde att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare skulle höjas, men beslutet verkar ha gått många förbi. Enligt vad Joakim Nyman fått till sig blev de sista detaljerna klara förra veckan, och det har varit ganska tyst om förslaget tidigare.
– Det är lite märkligt, tycker han.
Enligt regeringens pressmeddelande när beslutet togs är syftet med förslaget att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen, för att fler som redan är i Sverige ska ta de jobb som finns. Man vill även "minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring".
Harald Hjalmarsson (M) tycker att lönenivån är för högt satt.
Beslutet bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Men moderaten Harald Hjalmarsson, kommunalråd i Västervik, är inte enig med sitt parti i frågan. Syftet med reformen är bra, menar han – men lönenivån är för högt satt.
– Det är möjligt att man har sådana här löner i Stockholms innerstad, men det är många som har en lägre ingångslön, som håller på att etablera sig på arbetsmarknaden. Jag har agerat under våren, och kommunicerat att jag tycker att det är en på tok för hög nivå. Det kommer att hämma tillväxten.
Medellönen för en undersköterska var i Västerviks kommun i våras 26 434 kronor, alltså under regeringens krav.
Men Hjalmarsson befarar att de nya reglerna kommer slå mot många fler branscher.
– Dels det offentliga, dels det privata näringslivet. Tillverkningsindustrin i Västerviks kommun ropar efter arbetskraft. Jag förstår inte den här tröskeln. Det är fel för tillväxten, fel för de här branscherna och fel mot människorna som är intresserade av att etablera sig på vår arbetsmarknad.
Inom kommunen finns en oro för att det ska bli ännu svårare att rekrytera i och med det nya lagkravet.