Harald Hjalmarsson (M) befarar att försämrade kommunikationer kan leda till att landsbygden avfolkas eller att invånare lämnar kommunen. Särskilt kritisk är han mot att det blir färre tågavgångar till Linköping. Trots att vissa ersätts med buss kan byten och utebliven komfort göra pendling svårare.
– Pendlar man till skola eller jobb måste man förhålla sig till vissa fasta tider.
Självkritiskt medger han att kommunen måste bli bättre på påverkansarbete mot regionen. Samtidigt säger han att man inte når ända fram. Han tror att det beror på att Västervik ligger avsides i länet.
– Trots att vi är länets till ytan största kommun, så är det lättare att argumentera i regionfullmäktige för att lägga pengarna nära där mest folk bor.
Han nämner Gunnebo, och Gertrudsvik i stan, som exempel på platser dit folk skulle kunna arbetspendla kollektivt, men där kommunen inte fått gehör hos regionen för ändringar i kollektivtrafiken.
– Den som vill ta sig till Gertrudsvik får ofta kliva av i Jenny, och då har man ställt en cykel där för att kunna cykla sista biten, som har blivit snodd. Till och från Gunnebo hänger inte tidtabellerna ihop.
Så vad kan kommunen göra nu?
– Jag tror att vi behöver bekanta oss med mer otraditionella lösningar. En del kommuner har varit framgångsrika med att jobba med bilpooler, men det förutsätter ju att man har körkort. Kanske kan det finnas en minibuss vid knutpunkter och lanthandlare på landsbygden, som man kan hyra.
Men...
– Hela idén med kollektivtrafik som är skattefinansierad är ju att det finns en nytta, även om biljettintäkterna inte täcker kostnaden. Alternativet är att kollektivtrafiken består av självfinansierade kommersiella resor, som i storstäderna. Då blir huvudfrågan vilka skattemedel som ska gå till kollektivtrafik. Där har vi ju en gång kommit fram till att det är regionens ansvar, säger han.
Den dialog som kommunen fört med KLT i år bestod av ett möte under våren.
– Det var inget dialogmöte, utan snarare att tjänstemännen presenterade sitt sparuppdrag. Rent krasst ska de spara pengar och då blir det neddragningar. Jag framförde mina synpunkter men tycker inte att vi fått gehör. Jag har respekt för deras jobb, men kan konstatera att ändringarna drabbar Västervik väldigt hårt, och det gör mig besviken, säger han.