Klottret får kostnaderna att skena
Klottras gör det runtom i Västerviks kommun och den här typen av skadegörelse är svår att få bukt med. Den kräver att polisen tar klottrarna på bar gärning med sprayburken i handen.
Förstörd tågvagn. Färgen i sprayburkarna som det klottras med förstör tågfärgen och så här kan det se ut när man försöker få bort den. Nu måste förmodligen tåget lackas om och det blir dyrt för Tjustbygdens Järnvägsförening.FOTO MATILDA AHL
Foto:
- Kostnaderna skenar för oss, säger föreningens ordförande Daniel Niklasson.
- Har vi för många skadade fordon riskeras trafiken och det här går hårt åt våra gamla tåg. De är inte gjorda för att tåla de rengöringsmedel som behövs för att få bort färgen och klottras det på dem måste ofta målas om.
Eftersom föreningens verksamhet till stor del baseras på ideellt arbete finns inte pengar för att kunna reparera alla skador.
- Den gamla smalspårsjärnvägen är en stor turistattraktion, men med sådan här skadegörelse riskerar vi att behöva ställa in trafik, säger Daniel Niklasson.
En anledning till att just deras tåg drabbats extra hårt tror föreningen är att deras lokstallar ligger intill den klottervägg, bredvid Oasen i fastigheten Järnet.
- Om de skulle ha klottrat här ändå vet vi ju inte. Men vad vi kan se är att klottret håller sig inte till väggen utan får spridningseffekter till annat som finns runtomkring, till exempel våra tåg, säger Daniel Niklasson.
Föreningen upplever att det här med klotter är ett samhällsproblem och vill ha hjälp från kommunen för att titta på det här och se vad som finns att göra åt problemet.
Från kommunens sida finns redan ett initiativ mot klotter. Joakim Jansson arbetar som samordnare för Olycks- och brottsförebyggande rådet i Västervik och jobbar mot klotter tillsammans med företrädare från bland andra, kommunen, polisen, skolan och näringslivet. De arbetar både förebyggande och med operativa insatser i form av, till exempel, klottersanering.
- Undersökningar har visat att klotter skapar en otrygghetskänsla, så därför är det viktigt att få bort det så fort som möjligt, säger Joakim Jansson.
För alla kommunalägda byggnader finns den policyn och därför är det bara för fastighetsskötare att meddela kommunen så kommer det folk och tar bort det. När det gäller privatägda byggnader så är det däremot upp till ägaren att ta bort det.
- Vi märker ju att klotter föder klotter. Finns det mycket klotter någonstans fortsätter man gärna att klottra där och så sprider det sig, säger Joakim Jansson.
Att den så kallade lagliga klotterväggen ligger nära järnvägsföreningens lokstallar kan han inte säga har påverkat klottret, varken åt det ena, eller andra hållet.
- Det finns just nu ingen studie som visar att en laglig klottervägg skulle leda till mer klotter i omgivningen, men man håller just nu på att arbeta med det för att se om det är så.
- Det kunde ju lika gärna vara så att hade inte klotterväggen funnits så hade de bara klottrat på tågen i stället. Vi vet inte, säger han.
Förutom klottersaneringen jobbar också kommunen långsiktigt med ett projekt om etik- och moralfrågor i skolorna.
- Hos de flesta ungdomar finns det en förståelse för att det kostar att laga en krossad ruta, men man kanske inte tänker på att det kostar lika mycket, eller kanske mer, att få bort klotter från en vägg, eller ett tåg, säger Joakim Jansson.
Så jobbar vi med nyheter