Orsaken kan vara att systemet är komplicerat. Många vet inte vad klimatkompensation är för något - än mindre vart pengarna tar vägen.
De flesta som tagit flyget har säkert fått frågan om man är villig att betala en extra summa i klimatkompensation. Men intresset är lågt.
Stefan Gössling, miljöforskare och professor i humanekologi vid Lunds universitet, menar att det finns stor anledning att tvivla på nyttan av att klimatkompensera. Till att börja med finns många oseriösa företag på marknaden som driver miljöprojekt som inte blivit godkända.
I många fall går bara en mindre del av pengarna till projekten och resten in i företaget och vissa företag har delägare, investmentbolag, som verkar i direkt motsatt riktning vad gäller miljöarbetet.
- Det finns både företag och organisationer som arbetar med klimatkompensation, men organisationerna har en tendens att vara lite bättre. Tyvärr kan man inte lita på att flygbolagen samarbetar med ett klimatkompensationsföretag som håller hög standard, utan det bästa är om man kollar själv och gör ett aktivt val, säger Stefan Gössling.
Trots allt menar Stefan Gössling att det är bättre att klimatkompensera än att inte göra någor alls. Utmaningen är att välja rätt företag eller organisation.
Bästa tipset som Stefan Gössling kan ge är att man tittar efter beteckningar som Gold standard och CER (certifierade utsläppsåtgärder) som innebär att företagen har utsläppsbesparingar som är registrerade, godkända och övervakade av FN.
Nyligen granskade han och hans forskarkollegor den tyska klimatkompensationsmarknaden och utifrån den lyfter han fram organisationen Atmosfair som särskilt bra.
- Vad jag vet har inte samma granskning gjorts i Sverige. När det gäller vår bedömning är Atmosfair det bästa klimatkompensationsföretaget. De säljer inget annat än Gold standard och CER. De är både idealister och realister och deras årsrapport är mycket detaljerad, säger Stefan Gössling.
Hans råd är att hoppa över flygbolagens egna erbjudanden om klimatkompensation och i stället själv beräkna resans utsläpp och därefter göra en egen inbetalning.
Utgångspunkten för klimatkompensation är att satsa på miljöprojekt där pengarna får mest effekt. I nästan alla fall finns de i utvecklingsländer.
Beroende på var man åker kostar kompensationen sällan mer än några hundringar. För resan Stockholm-London tur och retur blir det cirka 185 kronor. Att göra samma kompensation i ett miljöprojekt som byggts upp i väst skulle kosta betydligt mer.
- Men klimatkompensation bör vara det absolut sista steget, säger Stefan Gössling, som menar att vad vi egentligen behöver göra är att lägga om våra vanor - flyga och konsumera mindre.