Ryssland var en begynnande demokrati under Jeltsins styre efter Sovjetunionens och kommunismens fall 1991. Under Putins åttaåriga tid som president har Ryssland successivt gått mot ett auktoritärt styre som yttrat sig genom inskränkningar av mänskliga rättigheter och en aggressiv utrikespolitik. Kina var under Maos tid 1949 - 1976 en hårdför diktatur. Efter Maos död och Deng Xiaopings marknadsekonomiska reformer med början 1978 har Kina genomgått en snabb ekonomiskutveckling med under flera år tvåsiffriga tillväxttal. Den socialistiska planekonomin har inte i något land där den införts kunnat konkurrera med marknadsekonomins länder eller förenas med ett demokratiskt styrelsesätt. Marknadsekonomin däremot har uppvisat mycket goda resultat i både demokratiska och auktoritära samhällen. De senaste månadernas utveckling har dock visat att världsekonomins snabba utveckling kräver mer av global samverkan med bättre regelverk. Politiskt har en liberalisering ägt rum i Kina men enpartistaten består och farhågorna om den framtida utvecklingen är stor.Nyligen ändrades Rysslands konstitution så att kommande presidenters mandatperiod utsträcktes från 4 till 6 år. Möjligheten till ett omval kvarstår. Ändringen är anpassad till att Putin ska kunna inneha presidentmakten i ytterligare 12 år. Ändringen gäller inte den nuvarande reellt maktlöse presidenten Medvedev som anses vara en efter ryska förhållanden liberalt sinnad man.Oroande för den ryska utvecklingen är att den avstalinisering som påbörjades under Chrustjovs tid 1956 under Putins presidenttid ersatts av en direkt Stalinkult. Den man som fullbordade Lenins uppbyggnad av de fruktade Gulaglägren i stora delar av Sibirien och iscensatte !930-talets blodiga utrensningar, svältkatastrofer och deportationer omvärderas nu i massmedia och historieböcker. Historiker uppskattar antalet döda under Stalins skräckvälde till omkring 20 miljoner. Ryska historieböcker beskriver Stalin som en av Rysslands största män under århundradena och prisar hans insatser på vägen till den senare förlorade supermaktställningen. Som bekant har Putin sagt att Sovjetväldets undergång var den största av 1900-talets katastrofer. Utvecklingen i Kina har som ovan nämnts efter Maos död gått i rätt riktning. Reformer i marknadsekonomisk riktning har under 30 år skapat en kinesisk medelklass omfattande omkring 300 miljoner av en befolkning på 1,3 miljarder. Inkomstklyftorna är dock stora och demonstrationer och upplopp förekommer ofta. Missnöjesyttringar och krav på självständighet i Tibet och provinsen Xinjiang har hårdhänt slagits ner. Realpolitiskt sett är den enda framtida möjligheten för dessa områden att de förhoppningsvis kan få större eller mindre autonomi. Ingen stormakt avstår frivilligt från territoriella områden.På 60-årsdagen den 10 december av antagandet av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna publicerade drygt 300 kinesiska författare, artister, forskare och rättsaktivister med flera ett upprop - charta 08. De krävde en ny konstitution med bland annat religions- och yttrandefrihet. Initiativtagarna blev arresterade. Straffen lär bli hårda.Världens enda supermakt USA brottas med enorma budget- och bytesbalansunderskott, till stor del finansierade av Kina. Bägge länderna är ömsesidigt beroende av varandra inte minst i handelsavseende. Båda har dessutom tillsammans med Ryssland gemensamt intresse av att bekämpa den militanta islamismen - USA främst talibanerna i Afghanistan, Ryssland och Kina de islamistiska rörelserna i sina grannskap och delar av sina egna territorier. Det finansiellt och politiskt försvagade USA, militärt upptaget i både Irak och Afghanistan, kommer inte att ha förmåga eller vilja att försöka påverka utvecklingen i Ryssland och Kina.
Debatt
Carl-Erik Bladh. Filosofie magister i bland annat historia och statsvetenskap
