Av de hemlösa var 17 akut hemlösa, enligt kartläggningen.
Det är en ökning jämfört med förra kartläggningen, då 60 personer räknades som hemlösa i Västervik. Fjolårets kartläggning gjordes under en vecka i april.
Som akut hemlösa räknas personer som sover ute, eller till exempel i trappuppgångar, källare, vindar eller bilar. De kan också ha plats på något härbärge.
Totalt 65 av de som var hemlösa i Västerviks kommun hade någon slags långsiktig boendelösning med hjälp av socialtjänsten. Det kan till exempel vara att man bor i en träningslägenhet.
Övriga hemlösa i kartläggningen (11 personer) hade ordnat ett eget, kortsiktigt boende, till exempel hos en kompis.
Märta Norberg är verksamhetschef på försörjningsstöd på Västerviks kommun. Hon har nyligen tillträtt tjänsten och kan inte svara säkert på vad ökningen beror på, men hon tror att ett hårdare samhälle med en tuffare bostadsmarknad kan vara en av förklaringarna.
– Hela bostadsmarknaden har ju förändrats sedan 2017. Det finns fler bostäder, men fler som vill ha dem. Hyresvärdarna kan välja mer vem de vill ha som hyresgäst. Sedan tänker jag också att i hela samhället är det en tajtare trappa för att få stöd och hjälp. Mår man för dåligt kan det vara svårt att behålla jobbet, och man kanske även missköter sitt boende så man inte kan bo kvar. Säkert är det så att fler faller utanför.
Socialstyrelsen har kartlagt hur många som var hemlösa i Västervik en vecka i april förra året.
Märta Norberg tror samtidigt att man blivit bättre på att systematiskt mäta och fånga upp hemlöshet. Hon pekar också på att alla som räknas som hemlösa i kartläggningen inte nödvändigtvis ser sitt boende som problematiskt – om man till exempel ordnat en tillfällig lösning hos en kompis.
Vad gör kommunen för att förebygga hemlöshet?
– Vi på försörjningsstöd jobbar vräkningsförebyggande, det är en del i vårt grundarbete. Att räkna på kronor och ören för att se om någon har rätt till bistånd är en ganska liten del, vi lägger mycket kraft och tid på socialt arbete, att jobba motiverande för att man ska få en egen försörjning, vård och aktivitetsersättning. Vi kan hjälpa till i kontakter med psykiatri och missbruksvård till exempel, och har en samverkan med alla instanser som är relevanta för individen.
Märta Norberg poängterar dock att personerna själva behöver ta emot hjälpen de erbjuds. Vissa kan, av olika orsaker, ha svårt att hålla en kontakt med myndigheterna. Men det finns riktlinjer kring vad kommuner får och inte får göra, och har man inte ett tillräckligt underlag kan man inte göra utbetalningar, till exempel.
Märta Norberg
17 personer var i akut hemlöshet, vad tänker du om den siffran?
– Jag som precis flyttat hit från Stockholm tänker att det låter som en låg siffra, men varje person är en för mycket. Hjälp kan erbjudas till alla de här 17 personerna om de kommer hit, men man måste också aktivt vara med och vilja göra en förändring. Även om inte det betyder att de får en lägenhet samma dag.
Märta Norberg säger också att det är ett gemensamt ansvar, som delas mellan bland annat socialtjänsten, psykiatrin och individen själv.
Finns det risk att personer faller mellan stolarna?
– Det ska inte vara så, vi ska ha en organisation där vi inte släpper någon. Är man väl inne i det stora systemet så finns det lagstadgat att det ska vara en samverkan kring uppföljning, med individens samtycke. Men alla vill inte det, det har med integritet att göra. Därför kommer vi aldrig att komma ner till siffran noll.
Maud Ärlebrant (KD) är socialnämndens ordförande.
Maud Ärlebrant (KD) är socialnämndens ordförande. Även hon tror att en del av de personer som räknas som hemlösa i undersökningen kanske inte själva ser sin boendesituation som problematisk. Hon lyfter också upp det arbete kommunen gör för att hjälpa socialt utsatta.
– Det jobbas jättemycket för att få dem på rätt köl. Men det har blivit svårare för alla att klara ekonomin.
Räknat per tiotusen invånare finns det andra kommuner i Kalmar län som hade fler hemlösa, nämligen Borgholm och Torsås. Men sett till antal har Västervik flest hemlösa i hela länet.
Enligt Socialstyrelsen kan det dock finnas ett mörkertal. De siffror som tagits fram är ett "absolut minimum", alltså de som helt säkert var hemlösa. Alla kommuner väljer inte heller att svara på enkäten som myndigheten skickar ut. Förra gången undersökningen gjordes svarade inte Västerviks kommun på enkäten. Däremot fick Socialstyrelsen information från andra uppgiftslämnare. Enligt Charlotta Fondén, utredare på Socialstyrelsen, kan det vara en delförklaring till den ökning som syns i statistiken.