Ulf Nilsson med trogne följeslagaren Prince i sin Morgan Roadster.
Torgmöten och dörrknackning i all ära. I dag är det på sociala medier som många möten sker, inte minst med de yngre generationerna. Många politiker på riksnivå är idag mycket aktiva på alltifrån Twitter till Instagram – för att visa upp sig själva, men också debattera och prata med potentiella väljare.
Enligt den färska rapporten Svenskarna och internet 2024 är sociala medier en viktig kanal för den unga människor, där de tar del av samhällsinformation och nyheter. Enligt en annan undersökning tog fyra av tio av förstagångsväljarna inför förra EU-valet del av politiskt innehåll på sociala medier dagligen, och framför allt gällde det Instagram. Bland de partiledare som har flest följare på just Instagram är Magdalena Andersson (S) i topp, med 241 000 följare, följd av KD-ledaren Ebba Busch med 198 000 följare. Båda uppdaterar sina konton regelbundet och får många kommentarer – både kritiska och de som hejar på.
Men i hur stor utsträckning har våra lokala politiker tagit sig ut på de nya "torgen"? Vi har tittat närmare på några av toppolitikerna i Västervik, både på kommun-, region- och riksnivå.
Kommunstyrelsen ordförande Harald Hjalmarsson (M) är vare sig aktiv på Facebook eller Instagram. Det är inte heller vice ordföranden Ulf Nilsson.
– Det hänger väl i sen Saab-tiden, då var vi starkt rekommenderade att inte finnas på sociala medier. Sen har jag inte kommit igång och öppnat något konto, säger Ulf Nilsson.
Genom Liberalerna har han tillgång till ett konto, men det brukar vara föreningens sekreterare som sköter uppdateringarna där.
Ulf Nilsson tror dock att det är bra för en politiker att finnas på sociala medier, för tillgänglighetens skull.
– Det är absolut något jag funderar på, jag borde skaffa mig ett konto och engagera mig. Men på en lagom nivå. Jag kommer inte bli en sådan som uppdaterar flera gånger om dagen. Men det är ett bra sätt att ha kontakt med väljarna, plocka upp feedback och idéer.
Du ser det inte som ett sätt att bygga ditt personliga varumärke som politiker?
– Nej. Jag gör det här för att jag vill att det ska bli bra för Västerviks kommun, jag engagerar mig för att kunna bidra. Jag har ingen ambition om att göra en politisk karriär på det sättet.
Hur gör du för att möta väljarna?
– Om man tittar på Liberalerna så har vi bland annat medlemsmöten, men jag är också mycket ute på stan med min hund, det är ett bra sätt att träffa folk.
Kommunalrådet Harald Hjalmarsson har inga planer på att skaffa vare sig Facebook eller Instagram.
– Jag känner inget behov av det. Jag upplever nog att jag är ganska tillgänglig ändå.
Av övriga ledande politiker i kommunen är de flesta på något sätt aktiva på sociala medier. Riksdagspolitikern Tomas Kronståhl (S) lägger ofta upp poster på Instagram och Facebook om sitt politiska arbete. Det är dörrknackning, riksdagsdebatter om jakt och viltvård, skolbesök och mycket annat. Men ibland lägger han även upp personliga poster. På julafton förra året bröts det politiska flödet på Instagram av med en bild på Tomas och hans tvillingar som önskade alla vänner "en riktigt skön o trivsam jul".
Marcus är aktiv på Facebook, men undviker kommentarsfälten på grund av det hårda samtalsklimatet, och att det lätt blir misstolkningar: "I stället lägger jag energi på det som ger något, dm:s", säger han.
Oppositionsrådet Marcus Fridlund (S) är aktiv på både Facebook och Instagram, där han blandar inlägg om livet som politiker med sammanträden och verksamhetsbesök med mer vardagsnära poster. I juni berättade han att familjen utökats med beaglen Kane och senare under sommaren lade han upp ett inlägg om en "tur till jaktmarkerna för att snitsla stigar" med en av hundarna.
Hur viktigt är det att finnas på sociala medier som politiker?
– Jag tänker att det är ganska viktigt, för att vara tillgänglig. Jag upplever att det är en bra möjlighet att vara tillgänglig på och en bra plats att mötas på. Det är en snabb kanal in om någon vill ha kontakt, att skicka ett dm (direktmeddelande).
Samtidigt upplever han att Facebook och Instagram på vissa sätt stagnerat, och inte har samma genomslagskraft som förr. Han tror att det har med fejkade konton att göra.
– De anonyma kontona har påverkat samtalsklimatet. Det är jättesvårt att ha sansade diskussioner när det kommer in anonyma konton och lägger hårda kommentarer. Jag upplever att det landat i att människor som vill ha en diskussion kliver in i dm:s i stället.
Har du själv erfarenhet av det tuffa samtalsklimatet?
– Ja, men nu är det länge sen. Jag har lärt mig att undvika kommentarsfälten. Jag skulle egentligen ha velat vara mer där, men det är svårt eftersom det är så lätt att det blir misstolkningar. I stället lägger jag energi på det som ger något, dm:s.
Malin Sjölander är oppositionsråd i regionen(M).
Malin Sjölander (M) har flest Facebook-vänner av de politiker VT tittat närmare på – 2 311 stycken. I Malins flöde får vi ta del av styrelsemöten, utflykt till Skurugata, fågelskådning och uppstart för höstterminen med SKR-gruppen. Det är politik, familjeliv och vardagsrutiner. Hon har 818 följare på Instagram, men att döma av antalet som gillat inläggen är det på Facebook hon når flest.
Selfies och en gruppbild på Malin med politiska kollegor är det som vännerna gillat allra mest den senaste tiden.
Du har flest vänner av de politiker i Västervik vi tittat närmare på – vad tror du det beror på?
– Dels tror jag att jag har ett stort nätverk, inte bara kopplat till politiken. Jag har haft många jobb och många arbetsgivare, och Facebook är ett fantastiskt sätt att ha kvar det nätverket. Dels har jag många vänner i politiken. Får jag möjligheten att träffa fler genom att till exempel åka iväg på en utbildning tackar jag ja, för jag tycker det är så roligt.
Vad har Facebook för betydelse för dig i ditt politiska arbete?
– Det är svårt att bedöma. Det blir ju en kontaktväg, idag delar jag bara ut fem-tio visitkort om året, vi lägger till varandra på Facebook i stället. Det blir också ett sätt att visa upp vad jag göra. Jag har äran att ha ett uppdrag som finansieras av skattepengar, då tycker jag det är viktigt att folk känner till vad jag gör.
Som avlönad politiker känner Malin också ett ansvar för att lyfta aktuella frågor, och hjälpa till att hålla glöden levande även för kanske trötta och stressade fritidspolitiker.
Har du någon strategi för hur du jobbar med sociala medier?
– När jag lägger upp något måste jag känna att det är relevant för andra, så det inte blir för tråkigt. Jag kan ibland få kritik från privata vänner om det blir för mycket politik, så mixen måste man vara noga med. Man får heller inte skada andra människor, så jag skriver inte elaka saker om andra. Jag följer mina värderingar.
Malin berättar också att hon är försiktig med vilka hon lägger upp bilder på. Dagen när vi intervjuar henne praktiserar hon på Länssjukhuset i Kalmar, och där kan det finnas personer som inte vill eller bör exponeras i hennes flöde.
Ger du dig in i diskussioner i kommentarsfält?
– Om det är någon som på allvar vill diskutera, på ett vuxet sätt. Inte om det är någon som bara vill bråka.
För de yngre generationerna är det Tiktok och Snapchat snarare än Facebook och Instagram man hänger på. Men på de arenorna har Malin Sjölander ingen ambition om att ge sig in. När det gäller Tiktok är en delförklaring att det inte känns okej att installera den på regiontelefonen, med tanke på dess koppling till kinesiska staten (en koppling som dock Tiktok konsekvent nekat till). Men det handlar också om att hon känner sig främmande för tilltalet där.
– Jag tror det blir tramsigt när en kvinna på snart 55 år ska gå in i ett sådant forum, det blir lite som att komma in på ett tonårsdisco. Där erkänner jag min begränsning.
Malin Sjölander menar att andra i partiet, till exempel politiska sekreterare som är närmare målgruppen rent åldersmässigt, kan ta ett större ansvar för att nå väljare på de nya sociala medierna.
Angelica Katsanidou (S) är regionstyrelsens ordförande.
Regionstyrelsens ordförande Angelica Katsanidou (S) har ett öppet Instagramkonto med 443 följare, där hon ofta lägger upp bilder från sin vardag som politiker. Många selfies där hon berättar om dagen eller veckans schema. Lite då och då dyker det också upp glimtar från familjelivet eller som i maj, ett gäng somriga bilder på klippor och solglasögon med texten L I V E T <3
På Facebook har Angelica totalt 1 271 vänner och även där finns bilder från såväl politiken som vardagslivet, och många selfies.
– Jag försöker hålla en balans mellan att vara informativ och lagom personlig. I mitt fall har jag både en privat och en offentlig Facebooksida, och det är en viss skillnad däremellan. Jag vill också bidra till en transparens kring politiken. När det är svårt att nå ut i de traditionella medierna kan det vara här vi får ut vår information.
Hur ser du på Snapchat, Tiktok och andra plattformar där unga människor hänger – har ni politiker ett ansvar att finnas där?
– Det kan man diskutera i det oändliga. Själv finns jag på Snapchat, men inte på Tiktok. Men det är jättesvårt, vi kan jobba med marknadsföring och sponsrade inlägg, men det är svårt att upprätthålla ett visst flöde när tiden är begränsad. Det är skillnad med våra nationella företrädare som kan ha personer som gör sådant åt en. Det har inte jag.
Angelica Katsanidou ser samtidigt risken att andra krafter drar i och påverkar unga människor på de sociala medierna.
– Desinformation är det största hotet mot demokratin. Det är viktigt att prata om det med barn och ungdomar, om källkritik.