En av entusiasterna när det gäller detta är Peter Wihlborg.
– Jag började för åtta år sedan. Då var jag först i Västervik, men jag fick med mig flera andra, berättar han, medan han manövrerar sin båt från land i Fiskarehamnen i Västervik.
Nyfikna helgflanörer stannar till och tittar på båtarna, som far omkring kors och tvärs i hamnen. Några vågar sig även på att styra dem.
Elliot Nordenskjöld, som är där med sin farmor, Margareta Berg, var en av dem som testade. Han följer koncentrerat båten med blicken, samtidigt som han styr den med olika spakar i en väderskyddad liten väska.
Hur går det?
– Det är inte så svårt, säger han.
Westerviks Segelsällskap Wikingarna brukar ha träffar varje vecka vid Notholmen, när de kör med sådana här båtar. Berndt Svensson hoppas att fler ska vilja vara med.
Vad fick dig att fastna för detta?
– Det minimala formatet. Det är som att kappsegla på riktigt, men till en bråkdel av kostnaden för storbåtsegling.
Han berättar att de flesta som kör radiostyrda båtar i Västervik tidigare har kappseglat med stora båtar och jollar.
Strax intill står Tore Källmark och styr sin båt.
Vad händer om de välter?
– De kan lägga sig ner på sidan, men de reser sig upp igen. Sjunka gör de inte, så länge allt fungerar som det ska. De kan ta in lite vatten, men då är något fel, säger han.
Kan de rymma?
– Ja, om man tappar kontakten med dem. Vi har en roddbåt med snurra som vi kan åka ut och hämta dem med då, säger Berndt Svensson.