Julia och Pierre köpte ett parhus tillsammans efter skilsmässan.
Julia Forslund och Pierre Gustafsson gifte sig 1999 och levde som ett par fram till 2013, då de valde att skiljas. Trots att Julia var den som tog initiativet till skilsmässan, var separationen inte dramatisk. Kärleken hade helt enkelt ebbat ut, men de förblev vänner genom processen.
– Vi hade mycket dialog under hela tiden, vilket underlättade, berättar Julia.
Efter skilsmässan ordnade de en tillfällig lösning med en övernattningslägenhet där de bodde varannan vecka med barnen. Snart insåg de dock att det skulle bli både praktiskt och ekonomiskt mer fördelaktigt att hitta en permanent bostadslösning. Julia hittade ett parhus i Västervik som blev svaret på deras behov.
– Det är dyrt att hitta två separata lägenheter där båda barnen får plats, så vi valde att köpa parhuset tillsammans. Vi bor i varsin ände av huset nu, säger hon.
Lösningen var framför allt för barnens skull. Pierre hade själv upplevt sina föräldrars upprepade skilsmässor och de ständiga bytena av hem. Han ville undvika samma osäkerhet för sina barn.
– Jag har bott på över 26 olika ställen och aldrig känt mig riktigt hemma. Det ville jag inte att mina barn skulle uppleva. De ska ha tryggheten att det finns ett hem, säger han.
Barnen, Alma och Ivan, har delat upp sin tid mellan föräldrarna på olika sätt. Alma har bott hos Julia nästan hela tiden, medan Ivan har bott hos Pierre till och från.
– Ivan har alltid haft ett eget rum hos mig och Alma har haft vindsvåningen hos Julia och när Alma flyttade hemifrån fick han ta över vindsvåningen, säger Pierre.
Trots att de lever separata liv, umgås Julia och Pierre fortfarande vid högtider och gemensamma aktiviteter. De har firat både jul, påsk och födelsedagar tillsammans, och det händer att de grillar ihop.
– Vi har inget emot varandra, han är en fantastisk person. Det var ju därför jag gifte mig med honom en gång i tiden och i det har det varit smidigt med nya förhållanden, vi har grillat ihop även där och har lärt känna nya partners.
Enligt Julia är nyckeln till deras goda relation efter skilsmässan en öppen dialog och en vilja att undvika bitterhet.
– Bara för att vi inte är ämnade för varandra, betyder det inte att vi måste vara ovänner, förklarar hon.
I Linköping har man nu börjat att arrangera skilsmässohippor där man hjälper kvinnor att genom en ceremoni, gå vidare efter en separation. Hade du kunnat tänka dig att fira din skilsmässa?
– Ja i sak absolut eftersom vi fortfarande har en bra kompisrelation. Men när allt var nytt hade jag mest dåligt samvete för helst vill man ju inte bryta upp en kärnfamilj. I det skedet så kändes det inte aktuellt men med facit i hand så är det väl en jättebra grej för att göra något positivt av det, säger Julia.
Pierre håller med om att lösningen har fungerat bra.
– Det är klart att folk ibland kan tycka att det är märkligt, men vi har inget annat än vänskap och barnen gemensamt. Det är bara en praktisk lösning, säger han.
En av fördelarna med deras upplägg är att de kan stänga dörren om sig när de inte kommer överens.
– Om vi någon gång blir osams är det bara att stänga dörren, säger Pierre.
De delar fortfarande på ansvaret för huset, både ekonomiskt och praktiskt, och ser fördelarna i att samarbeta.
I slutändan handlar deras boendelösning om att sätta barnens trygghet i första hand och där de kan vara både föräldrar och vänner – ett exempel på att en skilsmässa inte alltid behöver innebära ett avslut, utan också kan vara början på något nytt.