Det var 1981 som den sovjetiska ubåten U137 gick på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. HMS Västervik blev en viktig bricka i det politiska spelet som följde.
Trots sitt namn har inte fartyget någon direkt koppling till Västervik. I stället fick alla tolv torpedbåtar i serien Spica II, som byggdes på Karlskronavarvet under fyra år i början av 1970-talet, namn efter svenska hamnstäder.
Förutom Västervik döptes båtarna till Norrköping, Nynäshamn, Norrtälje, Varberg, Västerås, Umeå, Piteå, Luleå, Halmstad, Strömstad och Ystad.
Men Västervik fick vara med på ett hörn ändå, när fartyget dagen efter sjösättningen döptes – bland annat i närvaro av Västerviks dåvarande kommunalråd, riksdagsmannen Arne Andersson.
När HMS Västervik sjösattes, den 2 september 1974, gjorde den det i egenskap av torpedbåt och hade beteckningen T136. 1982 moderniserades den och byggdes om till robotbåt och beteckningen blev då R136.
Men innan dess hade den spelat en stor roll i svensk marinhistoria, inte minst under kalla kriget. Särskilt aktiv var den under den uppmärksammade krisen1981, då den sovjetiska ubåten U137 gick på grund i Gåsefjärden. När svenska myndigheter krävde att få förhöra den sovjetiske fartygschefen var det ombord på HMS Västervik som förhöret genomfördes.
Nu kan alltså båtens historia upplevas på nära håll när Marinmuseum inbjuder till "öppet fartyg". HMS Västervik har bevarats som det var när det togs ur tjänst 1998, eftersom tanken var att fartyget skulle bli ett tidsdokument från kalla krigets sista tid.