På en pråm ute i vattnet står en långgrävare. Skopan på den långa armen förs fram och tillbaka under vattnet då den jämnar till botten och flyttar på stenar.
– Det vi gör nu kommer inte att synas sedan eftersom det är undervattensarbete. Första avgången går den 28 april klockan 12:10, det är det vi har att förhålla oss till, säger Anders Norell, affärsområdeschef för entreprenad på Västervik miljö och energi.
I knappt en vecka har de hållit på med bottenavjämningen och anledningen till att de gör det är att det sedan ska läggas ner länkplattor och gjutas ett erosionsskydd. För att Gotlandsbåten ska kunna lägga till måste det vara ett djup på 6,5 meter 20 meter ut från kajen.
– Huvudsakligen jämnar vi ut botten för att vi ska få en jämn yta att gjuta på sen, säger Johan Thelin från Svensk sjöentreprenad. Han är en av de dykare som varje dag går ner för att se hur det ser ut nere på botten.
– Vi jobbar oavsett väder men det finns bättre och sämre dagar vad gäller sikten. Om det blåser inåt så blir sikten sämre, säger han.
Gotlandsbåten drivs inte av propellrar utan av vattenjet och det är därför plattorna måste fästas på botten. Jetdriften gör att vattnet drivs bakåt och ibland även rakt ner mot botten. Anders Norell berättar att Destination Gotland var här med en jetdriven båt i höstas och att man fortfarande ser kratrar på botten efter den. De 40 plattorna som ska gjutas på plats kommer vara tre gånger tre meter stora och om det skulle bli underspolning så viker sig plattorna och täcker.
– Det fungerar som ett gångjärn, säger Johan Thelin.
Det 600 kubikmeter stora erosionsskyddet ska gjutas med betong nere på botten. Johan Thelin förklarar att man tillsätter ett medel i betongen som gör att den håller ihop bättre.
Den 15 april ska anläggningen testas och innan dess måste arbetet med kajen vara klart. Förutom att jämna till och täcka över botten ska även skyddssponten på kajen fästas och lagas. Sponten har suttit där i 15 år och det finns hål i nederkanten av sponten som man ska täcka igen. Sponten har dessutom gått isär då spontlåsen rostat. Bruno Nilsson, samhällsbyggnadschef, förklarar:
– Det ska bli helt tätt så att vatten inte kan virvla runt. Det ska bli som en skokartong.
Hela arbetet är budgeterat för sex miljoner kronor.
Kommer pengarna att räcka?
– Det märker vi sen när vi gör sluträkningen. Arbetet har precis börjat, säger Bruno Nilsson.