Det har gått ungefär ett år sedan Nataliia Sikorska och Viktoriia Shkurko började sin praktik på View Ledger i Västervik. Då var framtiden oviss, i ett nytt land där de inte kunde språket. Idag är båda två anställda, och de håller kontakt med byråns kunder – på svenska.
– Vi trivs jättebra här, säger Viktoriia.
De båda väninnorna och numera kollegorna har känt varandra länge. När kriget bröt ut i Ukraina i fjol flydde de från Kiev till Polen, och från Polen till Gamleby, tillsammans med sina barn. I Gamleby fick de först flytta in hos en gemensam bekant från Ukraina, och genom henne skulle de komma att knyta avgörande kontakter med aktörer inom Västerviks näringsliv – däribland Carin Torngren, avdelningschef på View Ledger.
– Nataliia har bakgrund som revisor, och Viktoriia som ekonomiassistent. Vi ville på något sätt hjälpa dem i deras svåra situation, och erbjöd dem praktikplats i februari i år. Vi har flera på kontoret som pratar ukrainska och ryska, som kunde hjälpa till med språkbiten, berättar Carin.
I somras blev Nataliia och Viktoriia anställda. De kommer mer och mer in i det svenska (och lokala), samhället. Deras barn är båda i sexårsåldern (Viktoriia har sonen Mykhailo och Nataliia har dottern Zlata), och går i förskola i Gamleby.
– Svenska är inget lätt språk! säger Nataliia.
– Våra barn är bättre än oss på svenska, de lär sig väldigt fort, fyller Viktoriia i.
De upplever att det skiljer sig på att arbeta i Sverige jämfört med Ukraina.
– Det är stor skillnad på hur man arbetar med ekonomi och redovisning, särskilt gällande den juridiska delen. I Sverige har man också ett mycket mer automatiserat tillvägagångssätt, förklarar Nataliia och fortsätter med att berätta hur företagskulturen och kommunikationen är öppen på ett annat sätt här.
– Jag gillar också fikapauserna! I Ukraina har vi inte fika, skrattar Nataliia.
Men både Nataliia och Viktoriia har nära och kära kvar i Kiev.
– Min man och mina föräldrar är kvar där. Jag saknar dem, trots att det fungerar bra här, säger Nataliia.
I svåra stunder hämtar de stöd och kraft hos varandra. Väninnorna bor i varsin lägenhet i samma hus i Gamleby, endast en trappa ifrån varandra. De ser sin framtid i Gamleby och Västervik. Dels på grund av ekonomiska skäl, men också för att barnen har fått många nya vänner här.
– Vi vill rikta ett stort tack till våra kollegor som hjälpt oss, säger Nataliia.