Jenny Ljungberg kom in till torget i Västervik i sällskap med ett helt gäng från Tjust Bike & Running Club.
Stora torget i Västervik var stopp nummer 33 av 40 på Jennys långa cykeltur, som började i Kiruna och gick via Skåne och Västervik, innan den avslutas i Stockholm.
Ett av målen med turen var att samla ihop 100 000 kronor till forskning om neurologiska sjukdomar. Det har uppnåtts, så nu vill hon få ihop ännu mer.
Det finns så många frågor, som inte har fått svar än. Till exempel varför man får någon av de här sjukdomarna.
Det var något som hon själv funderade över, när hon fick diagnosen MS för tolv år sedan. Hon funderade på om hon hade gjort något fel.
Nu är hon 54 år. Hon har bromsmedicin som fungerar och gör att hon kan jobba som lärare. Och cykla.
– Jag har länge drömt om att göra ett stort cykeläventyr genom Sverige, och nu blir det av, säger hon.
Hon insåg att hon inte ville skjuta upp det tills hon blev pensionär, så hon tog kontakt med Neuroförbundet och berättade om sina planer, och de var positiva.
Hittills har resan gått fantastiskt bra. Inte ens en punktering har det blivit, trots 300 rullade mil så här långt.
Jenny är noga med att hålla ren cykelkedjan. Annars slits den för mycket.
Jenny cyklar mycket till vardags, så hon har inte tränat på något speciellt sätt inför resan. Hon är inte en sådan person som kör lopp och så. Hon bara gillar att cykla.
Men en gång har hon faktiskt cyklat Vätternrundan. Det var ihop med den blivande maken.
– Vi sa att "om vi klarar det här, utan att börja gräla, så kan vi gifta oss", säger hon och skrattar lite vid minnet, för det blev mycket riktigt giftermål senare, med samma man.
Vid varje stopp på turen genom Sverige, möter representanter från de lokala neuroföreningarna upp och ibland någon från en cykelklubb. Från Verkebäck och in till Västervik fick Jenny sällskap av ett gäng från Tjust Bike & Running Club.
Rosita Ottosson och Cornelia Graje från Neuroförbundet, lokalt respektive riks, mötte upp på torget i Västervik.
Rosita Ottosson är ordförande för Neuroförbundet Västervik, som täcker in norra halvan av Kalmar län. Hon engagerade sig i förbundet för 30 år sedan.
– Min man fick en lösningsmedelsskada, och det ligger under neuro, säger hon.
Hon upplever att många inte är insatta i de här sjukdomarna, om de inte är personligt berörda.
Där får hon medhåll av Cornelia Graje, projektledare på Neuroförbundet på riksnivå.
– Många av sjukdomarna syns ju inte, och så har de komplicerade namn, säger hon.
Vad betyder en sådan här cykeltur, för att inspirera andra?
– Att de ser att det går att göra saker, även om man har en neurologisk sjukdom, säger Rosita.