Diskussionen om de nya älgförvaltningsområdena har varit livig senaste året. Framförallt de större markägarna har varit kritiska till den nya älgjakten. Men nu gäller nya regler och föreskrifter som alla måste rätta sig efter. En viktig förändring är inrättande av så kallade älgförvaltningsområden med syfte att få större kontroll över älgjakten och den avskjutning som kan göras.
I varje område ska finnas en älgförvaltningsgrupp bestående av sex personer, tre som företräder markägarna och tre för jägarna. Ledamöterna utses av länsstyrelsen.
- Glädjande är att länsstyrelsen har godkänt de representanter vi har föreslagit, säger Karl-Eric Gunnarsson, ordförande i Västerviks södra jaktvårdskrets.
Den nya älgjakten ställer mer krav på jägarna och markägarna. Varje älgskötselområde får ökade krav på inrapportering.
- Det är tuffa krav som ställs från naturvårdsverket, vi ska bland annat göra älgförvaltningsplaner där utfallet ska granskas noggrant. Avskjutningen får inte avvika mer än tio procent, säger Karl-Eric Gunnarsson.
På uppdrag av regeringen har Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram ett utbildningsmaterial för viltförvaltningsdelegationerna och älgförvaltningsområdena runt om i landet. Den 17 april sätter sig de utsedda jägarna från Kalmar län på skolbänken för att gå igenom ett stort material med syfte att öka kunskaperna om älg, inventeringsmetoder och hur den inrapporterade information som kommer in ska utvärderas.
Här är ledamöterna i kommunens två älgförvaltningsområden:
Västervik norra
För markägarna: Mikael Andersson, Annelie Pettersson och Johan Nordenfalk
För jägarna: Conny Jakobsson, Svante Gustafsson och Urban Karlsson
Västervik södra
För markägarna: Bertil Lundén, Anders Magnussson och Sören Möller Pederson
För jägarna: Karl-Eric Gunnarsson, Jan Ringenhag och Ulf Petersén