Christer Gisow (tidigare Gustavsson) från Ankarsrum blickar ut över centrala delarna av jättestaden. Här bor runt 27 miljoner människor. Nu ligger staden helt öde och nedstängd.
Den 69-årige pensionären, som flyttade från Västervik 1974, beskriver känslan när han ser ut över den tomma staden nedanför.
– Någon enstaka polisbil, ambulans och lastbil åker på Nanpu-bron över Huangpu-floden. Här brukar 100 000-tals åka dagligen. Inga människor syns till. Det är helt tomt, berättar Christer Gisow.
Han bor i en av de 29 skyskraporna i det centrala Huangpu-distriktet. Från lägenheten på 14:e våningen av husets 33 betraktar han den märkliga situationen i Kinas största stad.
Utanför är det 26 grader varmt och han kan se träden slå ut i sin grönska.
Det började med 14 dagars karantän på grund av en ny våg i Covid-pandemin, men sedan två månader är allt nedstängt. Alla affärer och restauranger.
– Smittan går neråt och siffrorna talade om bara 222 bekräftade fall på ett dygn. Men presidenten (Xi Jinping) kämpar för att bli bästa landet på att stoppa pandemin. Det är ohållbart. De tappar så mycket på att pengarna försvinner i och med att all verksamhet ligger nere. De måste öppna upp, säger Gisow.
I väntan på det lever han i sin lock down-värld, bland alla människor han inte kan se. Staten levererar mat vid dörren två gånger i veckan. Kyckling, ris och grönsaker.
Varje dag är det hissen ned för att testas och provresultaten rapporteras in.
– Jag har inte blivit smittad. Jag har tagit två sprutor och klarat mig. Men det här livet tär. Konditionen har blivit så dålig av att inte kunna komma ut.
När han behövde besöka sjukhus för ny blodtrycksmedicin tvingades han gå eftersom det inte fanns någon taxi och var helt slut efteråt.
Christer Gisow bor halva året med sin kinesiska fru på Malta och halva året i Shanghai, dit han kom i oktober. Det började med tre veckors karantän på hotell. Efter en normalare tid stängdes samhället ned i slutet av mars.
Men han delar inte den bild av Shanghai som förmedlas av medier.
– Den är felaktig. Att det ska vara stora protester med tiotusentals människor stämmer inte. Det är totalt lugnt. Vi bor nära citykärnan och ser inget sånt, inte heller i tidningarna på nätet, hävdar Gisow.
Under den begränsade tillvaron har de inlåsta människorna i skyskrapan kommit närmare varandra. Gisow berättar om hur grannarna har skapat en egen marknad där de hjälper varandra, byter och säljer matvaror och dryck. När man handlat online och fått för mycket av något.
Rökt kött, australiensisk biff, vin och en flaska Ballantines whisky – från granne till granne i en byteshandel skapad ur nedstängningen.
– Normalt har man ingen som helst kontakt. Man kanske möts i hissen på sin höjd. Nu har vi fått jättefin kontakt och lärt känna varandra, berättar han.
Christer Gisow har pensionerat sig efter 36 års arbete inom svensk kriminalvård. Han har även varit företagare och sysslat med kläd- och fastighetsaffärer samt drivit en inredningsbutik i Skåne.
Pappa Gösta var på sin tid en känd profil som fjärdingsman (polis) i Ankarsrum.
– Jag saknar självklart min hembygd. Skogen, sjöarna och vackra Västervik. Jag besöker min bror Torbjörn i Ankarsrum ibland, berättar Christer Gisow från skyskrapan i Shanghai.
Där han dag efter dag lever sitt avskilda liv med alla miljoner människor, i den tomma megastaden.