Inte fel att hitta på nytt namn på kött

Karréspjäll? Inte ens folk i branschen har hört termen tidigare.
Men för den skulle är det inte säkert att det är falsk marknadsföring att ge en karrébit ett namn som för tankarna till revbensspjäll.

Revbensspjäll. Revbensspjäll är bröstbitar, karré kommer från grisens nacke.Foto: Anders Liljegren

Revbensspjäll. Revbensspjäll är bröstbitar, karré kommer från grisens nacke.Foto: Anders Liljegren

Foto:

Västervik2006-12-29 00:25
Om det är falsk marknadsöring att kalla karrébitar, som kommer från grisens nacke, för spjäll eller inte är oklart. Enligt Carolina Stalebrant på miljö- och byggnadskontoret i Västervik, säger lagen att märkningen inte får vara sådan att den kan vilseleda köparen på ett avgörande sätt.
- Och när det gäller reklamationer så är det den lokala säljaren som är ansvarig, enligt konsumentköplagen, säger hon.
Kenneth Wall anser att Willys inte har gjort fel när de märkt köttet som karréspjäll.
- Jag har pratat med vår köttchef och han säger att det är ett vanligt sätt att märka karrén på. Det beror på hur den är skuren, säger han
- Det står ju klart och tydligt att det är karré och det är ju ett vedertaget namn.

Enligt branschorganisationen för kött, Kött- och charkföretagen, finns det ingen lag som reglerar vad man kallar styckbitarna av köttet.
- Däremot finns det specifika vedertagna begrepp och styckningsinstruktioner, säger Kött- och charkföretagens vd Åke Rutegård.
- Vill man sedan hitta på en ny beteckning när man styckar så finns det inget i lagen som hindrar.
Han håller ändå med om att det känns vilseledande att kalla en karrébit för spjäll.
- Man måste ha en känsla för vad som är rimligt. Karréspjäll finns inte med i någon styckningshandledning som jag har hört talas om.

Men att driva ett rättsfall med den här bakgrunden tror han skulle vara svårt.
- Det här handlar om att de utnyttjar konsumentens dåliga kunskap. En karré är inte ett revbensspjäll, men det finns ändå i gränslandet. De översta revbenen sitter ju alldeles vid karrén.
- Det skulle vara intressant att ta en större diskussion i frågan, tycker Carolina Stalebrant.
Men hon tror inte det är något som de, på Västerviks kommun, skulle föra vidare på egen hand utan snarare koppla in fler kompetenser däribland Livsmedelsverket.
Märkning av livsmedel
"Enligt märkningsföreskrifterna får inte märkningen vilseleda konsumenten. Märkningsuppgifterna ska också vara lätta att förstå, väl synliga, klart läsbara och beständiga. Vissa av märkningsuppgifterna ska anges i samma synfält. Språket ska normalt vara svenska. Alla livsmedelsförpackningar ska i förekommande fall vara märkta med:
1. beteckning,
2. ingrediensförteckning,
3. mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser,
4. nettokvantitet,
5. bäst före-dag eller sista förbrukningsdag,
6. speciella anvisningar för förvaring eller användning,
7. namn eller firmanamn och adress,
8. bruksanvisning,
9. verklig alkoholhalt
10. uppgifter om innehåll av allergena ingredienser.
Huvudregeln är att alla förpackningar ska vara märkta. På vissa förpackningar kan dock vissa av uppgifterna få anges på annat ställe, såsom i någon form av handelsdokument, sk särskild handling.
Det som är nytt i och med ändringarna i märkningsföreskrifterna är bl a allergimärkningen. Allergimärkningens syfte är att konsumenterna alltid ska få information när vissa kända allergener har använts vid tillverkningen av livsmedlet."
För kött så måste det även anges i ingrediensförteckningen från vilka djurslag de olika köttsorterna kommer. Om en tillverkare använder kött med fett-eller bindvävshalter över de högst tillåtna värdena måste dessa överskjutande halter in i ingrediensförteckningen och anges som fett respektive bindväv. Sedan finns det ett speciellt system för märkning av nötkött genom alla led av tillverknings-och försäljningskedjan.
Källa: Livsmedelsverkets vägledning till föreskrifter (LIVSFS 2004:27) om märkning och presentation av livsmedel (version 1 mars 2006).
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om