Inte bara original behöver bevaras
Ta det lugnt. Det är devisen för begreppet byggnadsvård. Att inte gripas av panik och riva ut allt som efter en första översyn verkar behöva bytas ut.
Färgburkar. Linoljefärgen som var utrotningshotad ett tag har kommit tillbaka igen.
Foto:
- Många är för fixerade vid att återställa allt i originalskick. Därför ser de inte värdet i sådant som kommit till efter det första byggåret, säger Ulrika Lindh, bebyggelseantikvarie på Byggnadsvård Nääs.
Byggnadsvård är ett ord som under de senaste femton åren blivit både välkänt och trendigt. Det handlar om att vårda gamla hus och renovera dem med gamla material och metoder.
Men ibland har man nästan fått uppfattningen att det funnits ett stråk av åldersrasism i byggnadsvårdskretsar. Ju äldre desto finare. Vi har slitit upp gamla korkmattor för att hitta trägolven under, rivit frenetiskt lager efter lager av gamla tapeter för att hitta den ursprungliga allra längst in. Och kanske inte sett skogen för alla träd.
Det menar man i alla fall på Byggnadsvård Nääs, där jag bland annat hittar en linoleummatta i typisk 1940-talsstil prydligt uppsatt på en skiva när jag bläddrar bland exempel på skurgolv, fernissor och olika golvmålningar.
- Byggnadsvård har ju blivit en trend, och det är modernt just nu att återställa gamla hus i sitt originalskick. Men att gå tillbaka till originalskicket är inget självändamål för oss. Vi försöker komma bort från det och i stället uppmärksamma människor på det kulturhistoriska värdet i varje tidsepok, säger Ulrika Lindh, bebyggelseantikvarie på Byggnadsvård Nääs.
Byggnadsvård Nääs startade 1990. Allt började med den numera legendariska utställningen "Bevare mig väl" på länsmuseet i Gävle där man genom att sätta prislappar på föremål som renoverats ville bevisa att det är en myt att det är dyrt att renovera gamla hus.
Utställningen blev en formidabel succé och visade att det både fanns behov och efterfrågan efter äldre material och kunskaper om hur man använder dessa i renoveringar.
Nääs är en del av regionmuseet i Västra Götaland. Skillnaderna med ett vanligt museum ligger kanske mest i besökaren.
I lokalerna - som från början byggdes åt slöjdseminariet - finns nu en pedagogisk utställning där man visar hur ett gammalt hus är uppbyggt och hur det kan få nytt liv genom renovering. En gammal rivningskåk från Vänersborg, byggd 1904, har här fått stå modell. Kåkens orörda delar ser helt klart rivningsfärdiga ut. Går man in kan man se hur huset är konstruerat med trossbotten i golven och spån i väggarna.
- Många som river upp gamla golv blir chockade över vad det hittar. Det kan ju ligga allt möjligt under gamla golv som kanske inte ser så trevligt ut, säger Ulrika Lindh och låter en näve sågspån rinna mellan fingrarna.
- Vi vill också visa vilka material man kan använda när man ska lägga om golvet. Det mesta är bättre än mineralull. Kutterspån är nog det bästa, det isolerar och innehåller mer luft än vanliga sågspån, berättar hon.
En butik med linoljefärger och annat enklare material finns dock, men vad man verkligen kan skryta med här är det välsorterade biblioteket med litteratur i ämnet byggnadsvård. Här finns inte mindre än 3 000 titlar, de flesta till utlåning via andra bibliotek. Den händige kan läsa sig till en hel del här. Men alla varken vill, kan eller bör göra allt renoveringsarbete själv.
- Vissa saker bör man inte göra själv utan anlita någon kunnig hantverkare. Att mura och putsa ser till exempel väldigt enkelt ut, men det kräver stor kunskap för att resultatet ska bli bra och hållbart, säger Ulrika Lindh.
Så jobbar vi med nyheter