Inte bara dåligt med barnarbete

- Nej, det gav ofta en närhet mellan barn och vuxna i familjen som vi inte har idag, säger Niklas Cserhalmi på Arbetets museum i Norrköping.
Många svenska ungdomar vill sommarjobba. Det är ett tillfälle att tjäna egna pengar. För de allra flesta är det ett frivilligt val, något man gör för att vill. Inte för att man måste.
Men förr var det annorlunda. På 1800-talet arbetade många barn i Sverige antingen på textil-, tobaks- eller tändsticksfabriker, sågverk, i skogen, på stenhuggerier eller hemma på bondgården. För dem var arbetet inget fritt val, utan något de måste göra.
- På bondgården var barnen ofta en del av verksamheten. De behövdes i arbetet för att gården skulle fungera. De var inte anställda och fick inte lön utan arbetade för familjen, men det var ändå barnarbete, säger Niklas Cserhalmi.
Han har forskat i jordbrukshistoria och gjort en utställning om barnarbete i Sverige på Arbetets museum i Norrköping.
- I många industrier fanns det arbeten som barnen klarade bättre än vuxna. I tändsticksfabriker fanns det många uppgifter som både var enkla att utföra och som gick bättre om man var liten. I järnbruk fanns det olika utrymmen som bara små människor kunde göra rena. Där passade barn bra. Dessutom var de billigare.

Självklart fanns det många farliga arbeten där barn skadade sig. Att arbeta varje dag gjorde också att barn ibland inte kunde gå i skolan.
- På många bruksorter arbetade barn på sågverket eller i glasbruket. Det berodde både på att man behövde arbetskraften och att barnen lärde sig hantverket genom att börja arbeta tidigt. Vissa yrken kan man inte lära sig genom att läsa om hur man gör, man måste lära sig praktiskt.
Barnarbete upphörde nästan helt i Sverige i början av 1900-talet, i alla fall inom industrierna. Men runt om i världen arbetar fortfarande massor av barn, särskilt i fattiga länder. Ingen vet exakt hur många barn som arbetar, men Rädda barnen säger att det är mellan 200 och 400 miljoner.

Den vanligaste arbetsplatsen är inom jordbruket, precis som det var i Sverige.
Även om Niklas Cserhalmi inte tycker att det alltid var bra med barn som fick hjälpa till hemma på gården, så tycker han att det fanns en del saker som var bra med det.
- Man fick en helt annan närhet och gemenskap mellan barn och vuxna i familjen. När man arbetade mycket tillsammans växte man också samman som familj, säger han.
- I dag har vi helt separerat vuxna och barn från varandra. Barn får ju oftast inte ens komma in på de vuxnas arbetsplats. Om jag tar med mina döttrar till jobbet ett par dagar skulle mina jobbarkompisar tycka att jag var konstig.
- Den närheten tror jag var något positivt. Det är nog det vi kan längta tillbaka till när vi läser om Emil i Lönneberga.

Hur viktiga barnen var för jordbruket märks fortfarande på loven i skolan. Höstlovet ligger vid den tid då man skördade potatis. Sommarlovet ligger vid tiden för hö- och spannmålsskörden.
- Förr var loven från skolan inte bara för att barnen skulle vara lediga, utan det var arbetslov. Man fick ledigt från skolan för att jobba hemma.
Så barnen hade det inte bättre förr?
- Nej, verkligen inte. Tänk bara hur ofta de fick vara hungriga och blöta.
Och hur sällan de var lediga.

Inte bara dåligt med barnarbete

Mellan 200 och 400 miljoner barn runt om i världen arbetar. Förr var det vanligt med barnarbete i Sverige också. Det var ofta hårt och farligt, men allt var inte dåligt.