Insulinet är nyckeln till kroppens celler

Barnläkaren Jan-Åke Hammersjö arbetar med barn som har diabetes.

Sexårige Axel Holmstrand vägrar låta sig sytras av sin diabetes. Foto: MATTIAS AHLM

Sexårige Axel Holmstrand vägrar låta sig sytras av sin diabetes. Foto: MATTIAS AHLM

Foto:

Västervik2004-08-10 01:00
- Livet förändras dramatiskt för den som får diabetes, säger Jan-Åke Hammersjö. Det blir ju en speciell situation med blodsockerprover och insulin flera gånger per dag.
Jan-Åke Hammersjö är barnläkare vid Västerviks sjukhus och arbetar speciellt med barn som har diabetes.
När ett barn kommer in till sjukhuset med misstänkt diabetes börjar man med att ge insulin som dropp direkt i blodet i två dygn. Sedan får barnet stanna kvar på sjukhuset mellan två och tre veckor tillsammans med en eller båda sina föräldrar. Eventuella syskon och andra anhöriga är välkomna att hälsa på.
- Det är enormt viktigt att göra det här skonsamt för det lilla barnet, säger Jan-Åke Hammersjö.
Under veckorna på sjukhuset jobbar man intensivt för att ställa in insulinet och lära familjen att leva med ett barn som har diabetes. Det är viktigt att båda föräldrarna träffar läkare, diabetessjuksköterska, dietist och kurator för att gå igenom situationen ur alla möjliga synvinklar.
- Föräldrarna får lära sig lika mycket diabetes som läkarna.
Efter sjukhusvistelsen får barnet vara hemma med någon av föräldrarna en längre tid för att man ska lära sig att hantera sjukdomen i vardagen. Barnet får också komma på regelbundna återbesök under hela sin uppväxt.
Behandlingen med regelbundna måltider, blodsockerprover och insulin är oundviklig och livslång för barn med diabetes. När det gäller typ 1-diabetes     den typ som drabbar barn och unga     räcker kosten nämligen inte som enda behandling, eftersom insulinproduktionen har upphört helt.
- I behandlingen försöker vi efterlikna det kroppen skulle ha gjort själv, säger Jan-Åke Hammersjö.
Därför ger man långtidsverkande insulin en gång per dag och korttidsverkande fyra-fem gånger per dag, i samband med varje måltid. Men det gäller att balansera, eftersom för mycket insulin kan leda till för lågt blodsocker och diabetikern får en så kallad känning.
- Insulinet fungerar som en nyckel för socker in till cellerna, förklarar Jan-Åke Hammersjö. Alla celler behöver energi     får de inte det så svälter de.
Den bästa energin för cellerna är glukos (socker). Om cellerna inte får tillgång till socker därför att "nyckeln" insulin saknas, börjar de förbränna fett i stället. Sockret stannar då kvar i blodet och ger för högt blodsockervärde. I stället för att tas upp i cellerna och ge energi utsöndras glukos med urinen via njurarna, och drar då med sig stora mängder vätska. Stora urinmängder är ett klassiskt symtom på diabetes, liksom svår törst.
- Det är inte så att man har för mycket socker i kroppen när man har diabetes, utan det är på fel plats.

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och är nödvändigt för att kroppens celler ska kunna ta upp glukos (socker) som energi.
Källa: Jan-Åke Hammersjö och Nationalencyklopedin
FAKTA n Diabetes
Diabetes beror på att cellerna som producerar insulinet förstörs av antikroppar. Varför vet man inte riktigt.
Diabetes brukar delas in i typ 1 och typ 2. Vid typ 1 måste insulin tillföras eftersom insulinproduktionen har upphört helt. Vid typ 2 kan däremot viss insulinproduktion finnas kvar, och därför kan det räcka med regelbundna mat- och motionsvanor som enda behandling.
Vissa andra sjukdomar är överrepresenterade bland diabetiker, till exempel celiaki, struma och låg ämnesomsättning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om