?Ingen strategi för hur de svagaste ska klara sig?
Debattör anklagar statsmakterna för att lämna svaga grupper i sticket .
I den avslutande paneldebatten deltog Västerviks kommunalråd Harald Hjalmarsson, Jan-Erik Cardell från Saab och Agneta Bladh, rektor på högskolan i Kalmar. .
Foto:
Journalisten och debattören Bjarne Stenquist pekade på en stad som kommer att få gå igenom vad Västervik just genomlider:
? Jag kan slå vad om att Electrolux kylskåpstillverkning i Mariestad kommer att vara nedlagd inom tre år.
Han undrade vad som görs i förberedande syfte för att de anställda där ska få bättre chanser att klara sig på arbetsmarknaden.
? Av de ungefär 500 som blev av med jobbet på Electrolux har ungefär hälften fått jobb eller börjat en längre utbildning. Tittar man på vilka som fått jobb går en stark skiljelinje. De som är runt 40 klarar sig bättre än de äldre. De flesta tjänstemännen har fått jobb eller avtalspension. Bland de kollektivanställda är det framförallt de som jobbat på avdelningar med mer kvalificerade arbetsuppgifter som fått jobb.
? I den andra gruppen är jag rädd för att många slutar med att de får någon form av aktivitetsstöd.
I Mariestad finns det många som inte skulle ha särskilt goda odds på arbetsmarknaden. Äldre människor som inte har mer utbildning än grundskola.
? Nu står de i produktionen och vet att om två år är jag nog arbetslös. Vems uppgift är det att göra dem mer attraktiva?
Bjarne Stenquist tyckte sig ha sett tre bra sätt att hjälpa de svagare grupperna.
? En är kompetenskonton. Den anställde sätter av några hundralappar i månaden på ett konto. Arbetsgivaren och staten skjuter till lika mycket. Sparandet skulle vara skattefritt. Pengarna skulle den anställde kunna använda för att kompetensutveckla sig. Hade vi infört den här reformen för tio år sedan hade de anställda på Electrolux kunnat ha några hundratusen per skaft att vidareutbilda sig för.
Idén var nära att genomföras. Sju miljarder var till och med avsatta för en reform av regeringen.
? Den fälldes av Bosse Ringholm. Han ville inte ha ytterligare ett skattefritt sparande i Sverige. Istället användes pengarna för att finansiera en sänkning av arvs- och gåvoskatten, och till kompetensutveckling inom vården och omsorgen.
En annan idé är validering. Att mäta och diplomera den kunskap som människor kan få utanför skolorna, till exempel genom lång yrkeserfarenhet.
Den tredje goda idén är lärcentra som Högskolecentrum i Västervik.
? Bekymret är att de lärcentra som startats gjorts det med hjälp av bidrag från EU och staten. Bidrag som snart försvinner. Då blir det kommunerna som får betala. Får kommunerna dåligt med pengar kommer lärcentra att ställas mot byskolor, sade Bjarne Stenquist.
Att det inte satsas i någon utsträckning på någon av de goda idéerna tyckte Bjarne Stenquist visar att det inte finns någon strategi för att ta hand om de svagaste grupperna på arbetsmarknaden.
Så jobbar vi med nyheter